Bibliotekarien vänder blad
Skrotandet av Nobelpristagaren var en blunder. Det tillstår Barbara Rosenqvist-Pettersson som i dag gör sin sista arbetsdag på biblioteket i Karis.
Efter en lång arbetskarriär som bibliotekarie ser Barbara Rosenqvist-Pettersson som pensionär fram emot en alldeles ny roll.
– Jag ska bli biblioteksbesökare, det har jag aldrig varit tidigare. Jag kommer att anlita bokbussen, gå till alla våra bibliotek. Det nya och automatiserade biblioteket i Ingå vill jag också besöka när det öppnar.
I Sverige pratar man inte om automatiserade bibliotek utan om meröppna bibliotek. Oberoende av vad man väljer att kalla det ser hon både för- och nackdelar med konceptet.
– Det är viktigt att samlingarna utnyttjas mera, men det finns också de som inte vill gå till ett automatiserat bibliotek. Personalen ger trygghet, man har någon att fråga.
Vad tror du om framtidens bibliotek?
– Jag tror nog att litteraturen kommer att bestå men om det sedan är i form av e-böcker eller vanliga böcker är en annan sak. Det viktigaste när det gäller biblioteken är att man alltid tar kundperspektivet och kundbehovet i beaktande.
Personalen sätter prägel
Av sina trettioåtta år i branschen har hon tillbringat ett på biblioteket i Kimito, tolv på stadsbiblioteket i Åbo och de sista tjugofem på biblioteket i Karis. Då Rose-Marie Malm gick i pension 2005 tog hon över som biblioteksdirektör, ett uppdrag hon gillade.
– Det var roligt att komma in i det kommunala, att få jobba med nämnden och tillsammans med den ha påverkningsmöjligheter.
I och med Raseborg omfördelades posterna och hon fick i stället titeln som ansvarig bibliotekarie i Karis, ett arrangemang hon inte haft något att invända emot.
– Det administrativa försvann och ersattes av en ledningsgrupp men har inte inneburit någon större förändring.
Liksom andra sektorer har biblioteken fått känna av stadens sparbehov. Den nedskärning på två årsverken som i vår varit på tapeten skulle innebära att biblioteket i Karis var tvunget att hålla stängt under en extra dag i veckan. Huruvida den dagen skulle vara fredag eller lördag är en av sakerna det grunnats på.
– Som att välja mellan pest och kolera, säger Barbara Rosenqvist-Pettersson.
Hon hoppas givetvis att kulturnämndens bud om att årsverkena inte ska behöva minskas med mer än ett ska hålla. Då kan man lösa ekvationen genom att hålla stängt under några sommarveckor.
– Det tror jag folk har större förståelse för. Går man in och minskar på öppettiderna kommer man däremot lätt in i en ond cirkel. Besökssiffrorna sjunker vilket ger uppfattningen att biblioteken inte behövs.
Oberoende ligger man en god bit ifrån Undervisningsministeriets kvalitetsrekommendationer om 1 årsverke per 1 000 invånare.
– Man hoppas ju att biblioteket inte alltid skulle vara det första sparobjekt det tänks på. Biblioteket är sin personal. De som jobbar sätter sin prägel på samlingarna och på huset.
Inte bara bulk
Vad läser då bibliotekskunderna i Karis? Enligt Barbara Rosenqvist-Pettersson handlar det mycket om goda läsromaner och deckare men det finns också efterfrågan på smal litteratur.
– Det är det som gör det intressant, att det inte bara handlar om bulkvara.
Inköp av skönlitteratur på svenska, finska och utländska språk har varit hennes ansvarsområde. Bokkataloger, bokprogram och recensioner har gett vägledning och inspiration men också kundernas önskemål väger tungt då anskaffningar görs och brukar bemötas så gott det går.
– Om det inte är frågan om något verkligt speciellt och nischat - då får det bli fjärrlån. Man måste tänka på hurdant liv boken kommer att ha i fortsättning. Blir det bara det där ena lånet, eller blir det flera? Hur bra passar boken in i samlingarna?
Bra tillgång till olika böcker ger också det västnyländska Lukassamarbetet.
Karriärens bottennapp
Kommer nya böcker in måste också gamla böcker ibland gå ut. Så kallade hyllvärmare som inte rört sig ur fläcken på en längre tid sätts med jämna mellanrum till försäljning eller magasineras.
– Det är lite som med skogsvård. Då och då måste man glesa ut. De andra böckerna i hyllan blir synliga på ett annat sätt om man tar bort av de böcker som inte rör på sig. Om allt är en ogenomtränglig massa är det inte så angenämt.
Avskrivningsproceduren kan ibland vara en svår och kvalfylld process.
– Man har avgörandet i sin hand. Bottennappet i min karriär var när jag avskrev en Elfriede Jelinek-bok ett halvår innan hon fick Nobelpriset i litteratur. Visserligen hade den en stor kaffefläck men efter det har jag blivit försiktigare.
Fortsätter med boksällskap
Nyligen bad VN sina läsare fota en shelfie, det vill säga ta en bild av sin bokhylla. Barbara Rosenqvist-Pettersson beskriver den egna bokhyllan hemma i Snappertuna som en lättviktare.
– Jag äger rätt lite böcker, skönlitteratur köper jag inte alls. Dels går böcker att låna, dels har jag flyttat tillräckligt många gånger.
Några favoritförfattare eller -böcker har hon inte. I stället väljer hon att tala om så kallade ögonöppnare, böcker som av olika anledningar gjort intryck. Till dem hör till exempel Väinö Linnas trilogi Här under polstjärnan. En positiv läsupplevelse av färskt datum är Marina Stepnovas Lasarus kvinnor - "rysk 1900-talshistoria i feel good-format".
Kjell Westös Hägring 38 hör till de verk hon ser fram emot att ta sig an som pensionär.
– Jag har inte brukat ge mig själv tid att läsa av de boknyheter vi får in eftersom det finns ett så stort utlåningstryck på dem. Det är samtidigt lite dumt eftersom folk brukar fråga ens åsikt om dem.
Möjlighet till bokdiskussioner ger boksällskapet hon leder sedan ett par år tillbaka och som en gång i månaden träffas på Karisbiblioteket.
– Det har jag tänkt fortsätta med. Jag har märkt att det får en att läsa böcker på ett annat sätt - mer analyserande.
-
Svenskspråkiga romaner:
1. Gardell Jonas. Torka aldrig tårar utan
handskar: 1: Kärleken
2. Gardell, Jonas. Torka aldrig tårar utan
handskar: 2: Sjukdomen
3. Lundberg, Ulla-Lena. Is
4. Brown, Dan. Inferno
5. Dillon, Lucy. Ensamma hjärtan och hemlösa
hundar -
Svenska deckare:
1. Marklund, Liza. Du gamla, du fria
2. Nesbø, Jo. Gengångare
3. Kepler, Lars. Sandmannen
4. Nesbø, Jo Huvudjägarna
5. Läckberg, Camilla Sjöjungfrun -
Finska romaner:
1. Oksanen, Sofi. Kun kyyhkyset katosivat
2. Prinsessa (dvd)
3. Lundberg, Ulla-Lena. Jää
4. Oksanen, Sofi. Puhdistus
5. Cookson, Catherine. Kartanon portit -
Finska deckare:
1. Ropponen, Markku Lavastus
2. Läckberg, Camilla. Majakanvartija
3. Nesser, Håkan. Sukujuhlat
4. Sipilä, Jarkko. Suljetuin ovin
5. Sandberg, Timo. Vainooja