Kölplanka i ek ett löfte om lyft för Renata
På golvet ligger en utslagsritning i fullskala, på ritningen ämnet till en kölplanka i ek och bredvid den båtbyggaren Peter Granström. Processen med att återskapa sexan Renata har börjat.
- Konstruerad 1926 och byggd året därpå för Henrik Ramsay (1886–1951), en av sin tids förgrundsgestalter inom finländsk segelsport.
- Yachten har en längd överallt på 11,48 meter, en bredd på 1,95 meter och en längd i vattenlinjen på 6,96 meter, hennes vikt är 3 690 kg och segelarea 42,3 kvadratmeter.
- Renata seglades till seger bland annat vid Sandhamnsregattan 1928.
- Småningom skall hon seglas igen, nu under mottot ”havet tillhör alla”. Ägarföreningen Club Renata – vars ordförande Antti Etelämäki fick den illa medfarna båten och överlät henne till föreningen – har för avsikt att motarbeta ojämlikhet och risk för marginalisering genom att erbjuda i första hand ungdomar en möjlighet att lära sig segla.
- Club Renatas verksamhet och restaureringsprojektet kan man följa med på facebook.com/ClubRenata
Den massiva kölplankan i ek, som har vuxit nästintill kvistfri någonstans i det forna Östtyskland, har än så länge långt kvar till sin slutliga form.
Lätt böjd på ovansidan, som originalet, ska den undertill anpassas till blykölens bredd och linjespelet i Renatas undervattenskropp. Spunningen, den längsgående fals där bottenborden passas in, ska hyvlas fram.
Tvärsnittsritningarna ger besked: det är just så komplicerat som det låter.
Direkt på ritningen
Utslagsritningen, som i skala 1:1 visar 6mR-yachtens sidoprojektion och spantruta och vattenlinje, är ett måste.
Ritningen har gjorts upp enligt det material som Borgåkontruktören Karl-Johan Stråhlmann sammanställde efter att skrovet i höstas precisionsskannades tredimensionellt med laser. På den finns nu en betydande och i sig helt oundgänglig del av all den information som behövs för att den krävande restaureringen ska kunna gå vidare på Ekenäs båtvarv.
Nya för- och akterstävar, också de i massiv och kvistfri ek, ska i sinom tid fogas samman med kölplankan. Där skulle Peter Granström stå sig slätt, om det inte var för ritningen.
Genom att bygga direkt på den – som en modellbyggare, fast i något större skala – kan han säkerställa rätt form på de enskilda delarna och exakt passning mellan dem.
Inte rum för missar
Ritningen visar också modellspantens placering, ger båtbyggaren de referenspunkter han behöver för att noggrant återge den ursprungliga vattenlinjens kurvatur och skrovformen i övrigt.
Här ges inte rum för missar ens i millimeterklass.
– De syns i så fall som speglingar i blanklackad mahogny, när hon väl är bordlagd och klar, säger Peter Granström.
Jo, man kan förstås hyvla om någonting har gått en liten aning snett.
Men det finns andra dimensioner än den rent estetiska i de långt drivna kraven på precision.
Både 6mR-regeln och klassificeringssällskapet Lloyds dimensionerings- och hållfasthetskrav är ständigt närvarande.
"Inte en femkommania"
Renatas nya bordläggning måste ha en tjocklek på minst 17 millimeter – låt vara, att bara cirka 14 millimeter trävirke återstår av den ursprunglíga bordläggningen uppe vid relingen, efter decennier av skrapande och slipande.
Och hon skall hållas i regeln. Restaurerar man en sexa, som både skall segla och uppfylla högt ställda museala krav, bör slutresultatet naturligtvis helst vara – just en sexa.
– Inte en femkommania eller sexkommafemma, som Peter Granström sammanfattar det.
Mätetalet – framräknat enligt en given formel som ger rum för variationer i längd, bredd, omfång och segelyta – skall bli jämnt sextusen millimeter.
"Lättare bygga en ny"
Mätpunkterna är givna, för en färdigbyggd båt ges ingen pardon.
Mindre blir utmaningen knappast av att Renatas ursprungliga mätbrev finns bevarat. Så på Peter Granström ankommer nu att återskapa exakt den båt som Gustaf Estlander ritade och Arthur Magnus Pettersson på Örnholmens varv i Helsingfors byggde för snart nittio år sedan.
– Visst skulle det vara lättare att bygga en helt ny båt, här bredvid vraket, bekräftar Granström det som lekmannen bara kan ana.
Men nu handlar det inte om att bygga en replika, utan om att med kännbart ekonomiskt stöd från Museiverket restaurera originalet.
Exakt som 1927
Vraket är nog inte för mycket sagt.
Berövad ungefär hälften av sin bordläggning, utgör Renata där hon står uppallad i varvshallen en om möjligt ännu mera tröstlös anblick än i september.
Men i ett angränsande rum står prydliga travar med färdiga modellspant, av en underleverantör datorstyrt utskurna till exakta mått med högtrycksvattenstrålar och sedan på varvet uppstyvade med trä.
Småningom ska modellspanten ställas upp inne i återstoden av det ursprungliga skrovet, justeras till rätt höjdläge med hjälp av riktmärken och laser, tvingas fast vid det som återstår av medfarna mahognybord och på så sätt göra det möjligt att igen bordlägga skrovet i exakt samma skepnad som det första gången fick 1927.
"Rätt mycket spånor"
Innan bordläggningsarbetet kan inledas, kanske fram mot hösten, återstår också en hel del annat att göra.
Inte minst ska alltså för- och akterstäv arbetas fram, ur två grova ekbjälkar med dimensionerna 200 x 200 millimeter
– Det blir rätt mycket spånor, konstaterar Peter Granström lakoniskt.
Men något alternativ ges inte.
Akterstäven är visserligen utbytt en gång tidigare, likaså det stora knäet i vinkeln mellan akterstäv och kölplanka. Den gången litade man i alla fall till delar hoplimmade av förhållandevis klent virke, och en sådan reparation svarar inte alls mot den kravnivå som gäller nu
Båtbyggarögat behövs
Krävande reparationsarbeten, tveklöst.
Men när Peter Granström ska lyfta fram det knepigaste momentet i hela restaureringen av skrovet, blir det en liten föreläsning om svårigheterna i att åstadkomma en formskön, vacker övergång mellan akterstäv och häck – Renatas utskjutande akterskepp.
Där möts nästan lodrätt stående och nästan vågrätt liggande bord.
Hur man än basar med ånga, låter trä sig inte formas hur som helst. Efter tidigare reparationsförsök, finns heller ingenting kvar att ta modell av.
Så det blir att ta till litet extra i virkesdimensioner.
Och använda båtbyggarögat.