Än kan tofsvipan frysa ihjäl
Tussilagon blommar, flyttfåglarna återvänder och jordbrukarna är rädda att höstsådden ska börja spira. Har våren tjuvstartat?
Ejdrar, lärkor, gråtrutar.
På Uddskatan i Hangö kryllar det redan av fåglar som i vanliga fall brukar vara på solsemester den här tiden på året. Enligt Meteorologiska institutet har februari varit 4–6 grader varmare än vanligt i Västnyland, och det märks.
Fågelforskaren Mikael Kilpi säger att värmen har fått sprätt på flyttfåglarna.
– De är i gång. Det är väderflyttarna som har kommit tidigt. De som flyttar till tropiska platser som Afrika kommer mer med almanackan. Man ska passa på att vara ute nu, om det varma vädret fortsätter en vecka till väller allt möjligt in. Stora saker. Tranorna kan börja komma i mars.
Ett långt förspel
Hur ska då de tjattrande fjäderfäna klara av vintern om den återvänder med full kraft? Kilpi är inte orolig.
– De ligger och kyttar och om vädret växlar flyger de söderut igen, till exempel till Estland eller Danmark. Det har förekommit köldknäppar där tofsvipor har frusit ihjäl, men det är ovanligt.
Desto vanligare är däremot att det går som i det engelska ordspråket "early bird gets the worm", alltså att de som är ute i god tid får smaska i sig alla godheter som dyker upp när snötäcket smälter.
Fågelforskare Kilpi förklarar att en utdragen vår är som ett långt förspel inför fåglarnas häckning, vilket bäddar för en bra fågelsäsong.
– De hinner förbereda sig bra så att det kan tajma allting rätt. För individen är det en jättebra sak.
Höstsådden är hotad
Det isfria och snöfria vädret har också haft andra följder, inte minst för jordbrukarna som har kunnat njuta av en ordentlig tjäle för första gången på tre år.
Nu hoppas de att marken inte tinar upp under de varma dagarna. Om temperaturen stiger för kraftigt kan höstsådden börja växa – något som är förödande när nätterna fortfarande är kalla, eller om vintern återvänder.
– Det var en torr höst och höstsådden ser väldigt bra ut, så det är synd om den går till spillo nu, säger Erik Perklén, jordbrukare i västra Sjundeå.
Han har sått höstraps och höstvete. På hans åkrar ligger rapsplantorna inkapslade i ett tunt lager frost och stanken av ruttnande blad hänger tung i luften. Lukten i sig är inget ovanligt och plantorna tar i det här skedet ingen skada. Men om temperaturen klättrar över femgradersstrecket dagtid är det farligt. Då börjar plantorna växa och blir känsligare för nattfrost. Dessutom kan de torka bort om marken är frusen och de inte kan uppta det vatten de behöver. Alltså törstar de ihjäl.
– Då kallas det att de frystorkar. Det är bara indirekt kölden som dödar dem, säger Perklén som tycker att det är synd eftersom den torra hösten lade grunden för en bra sådd.
Korna kan bli utan foder
– Jag har en kompis som brukar säga att den enda gången höstvete ska se bra ut är när den tröskas. Om det ser bra ut innan det kommer det att misslyckas, säger Rickard Backman.
Han jobbar vid Västankvarn gård i Ingå och är jordbrukare vid sidan om. För Västankvarn gårds mjölkkor kan en för tidig vår vara ödesdiger.
– Om klövern far illa blir vi utan foder för djuren. Det blir problematiskt på lång sikt, inte bara det här året.
När det blir möjligt att köra i gång vårsådden vågar varken Perklén eller Backman sia om. Perklén försöker sig på en kvalificerad gissning.
– Kanske sista veckan i april? Det är tidigt, men en gång per tio år får man allting sått redan i april.
Varmare 2008
Den här våren är inte en av dem, tror han, men allt hänger på hur det varma vädret fortskrider. Enligt väderleksrapporterna ser de kommande två veckorna varma ut, med köldknäppar nattetid.
– Sett till statistiken kan mars ännu bli kall. Det finns vintrar då mars har varit den kallaste månaden, säger meteorlog Pauli Jokinen på Meteorologiska institutet.
Februari har varit sällsynt varm, men Jokinen vill inte tala om någon anomali. Såväl 2008 som 1990 hade högre temperaturer i februari.
– Februari 1990 var det varmaste på femtio år.
Sliter på vägarna
Säkert är i alla fall att vintern har varit dålig för vägarna. Tom Eliasson från Destia berättar mer:
– Under december och januari var det vått hela tiden. Det slet på beläggningen på asfaltvägarna och grusvägarna mår inte bra. Man kan redan se tjälskott på dem, och asfaltvägarna är fulla av hål.
Vatten skapar friktion vilket i sig är förödande för vägytor med beläggning. I kombination med dubbdäck är påfrestningen ännu större.
– Många tror att det blir en billig vinter om det inte kommer snö. Men ser man rent euromässigt går allt det vi sparar in på vinterunderhållet till att reparera skadorna, säger Eliasson.
Vägarna är snöfria, isfria och torra. Rekommenderar du att bilisterna byter till sommardäck i mars när det blir lagligt?
– Det tror jag att var och en får dra sina egna slutsatser om.
Kommer du själv att göra det?
– Det tror jag knappast. Inte blir det vår ännu.