Nya tag i energibolagets styrelse
I styrelsen för nya Ekenäs Energi Ab är man varken Karisbo eller företrädare för sitt parti. Där är man styrelsemedlem, som representerar hela aktieägarsamfundet – och bär personligt ansvar för besluten.
– Bolagen lyder under aktiebolagslagen. Det är en helt annan kultur.
– Det kommer att vara en stor skillnad, säger bergsrådet och styrelseproffset Stig Gustavson, då han ser till de verksamhetsbetingelser som gäller för Ekenäs Energi Ab och en mängd andra tidigare, kommunala affärsverk efter den oundvikliga bolagiseringen.
– Stora saker! tillägger han, och uppskattar att den verksamhet som på riksnivå berörs av nyordningarna kan svara mot en totalomsättning på kanske tio miljarder euro.
Företräder ägarna
Mot den bakgrunden framstår Ekenäs Energi Ab som ett rätt litet bolag. Men det rubbar varken regelverk eller krav på kompetens.
I och med bolagiseringen försätts principen om politisk representation i styrande organ ur spel. En särintresseorganisation – läs: förankrad i ett givet parti, kanske också geografiskt exempelvis i Karis – får visserligen föreslå en person.
– Men en styrelsemedlem får enligt lag inte representera ett särintresse, medlemmen är skyldig att representera bolaget och samtliga aktieägare, säger Stig Gustavson.
Otillåten koppling
Enligt hans bedömning uppstår en otillåten koppling om en styrelsemedlem, som sitter på ett politiskt mandat, låter en del av arvodet gå i retur till partiet som så kallad partiskatt.
Att jämsides med ett styrelseuppdrag inneha kommunala förtroendeposter, är i princip möjligt.
– Bara man förstår de krav som ställs på den som är styrelsemedlem.
"Krävande jobb"
Stig Gustavson konstaterar att styrelsen i ett energibolag som Ekenäs Energi Ab hanterar kvalificerade frågor.
– Ett litet bolag, jo, men det är ett krävande jobb att sitta i styrelsen.
Styrelsearbetet kan gälla allt från investeringsbeslut till beläggningsgrad och servicenivå inom el- och fjärrvärmedistributionen, anskaffnings- och finansieringsfrågor, med mera.
– Jag tycker nog man måste kunna ställa ganska höga krav på energikunskaper, säger han, och minns en föreläsning inför riksdagen som avslöjade uppenbara kunskapsluckor i just energifrågor i den församlingen.
Mera långsiktighet
Det behövs också ekonomisk kompetens, för att på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt hantera ny- och underhållsinvesteringar.
Ofta dessutom i ett klart mera långsiktigt perspektiv än det som normalt styr kommunal ekonomi.
– Det är ganska stora och omfattande kunskaper som måste finnas där, men som inte behöver finnas i kommunal ekonomi, säger han och drar en parallell till förskjutningen inom universitetssektorn från statliga verk med kassabudget till huvudmän i stiftelseform som måste "ha långsiktighet med balansräkning och vad därtill hör".
"Stor utmaning"
Efter att i medierna, via nyhetsrapportering och debatt ha följt med turerna kring Ekenäs Energi Ab, har Stig Gustavson uppfattningen att de centrala aktörerna kanske inte har förstått att omställningen från affärsverk till bolag innefattar en flerfasetterad problematik.
Han befarar också att "inte väldigt många" av dem har de grundläggande kunskaper som skötseln av bolaget skulle förutsätta.
– Det är en helt annan värld.
– Någon som länge har sysslat enbart med kommunal ekonomi, har nog en stor utmaning i att förstå hur ett aktiebolag fungerar.
Personligt ansvar
Hans råd, riktat närmast till dem som har att utse styrelsen, blir att se till att det i styrelsen väljs in några medlemmar som har de tekniska kvalifikationerna att fatta beslut i energifrågor.
– De som tillsätter styrelsen har en skyldighet att bereda styrelsen möjlighet att med skicklighet utföra sitt värv, säger han, och gör klart att underlåtenhet på den här punkten kan få orimliga konsekvenser för de enskilda styrelsemedlemmarna:
– Som styrelseledamot har man personligt ansvar för de beslut man fattar.