Konkreta frågor intresserar unga
Visst går det att påverka, säger gymnasiestuderande som gärna öppnar skolans dörrar för fler politiker.
Debatten om samkönade äktenskap har engagerat, läget i Ukraina likaså.
Heidi Suorsa, Theresa Björkqvist och Theo Sjöblom har inte svårt att nämna ett par aktuella ämnen som luftats bland deras jämnåriga i skolan under den senaste tiden.
Även om det inte handlat om några stora diskussioner, och även om samhällsfrågor i allmänhet inte tycks vara någon höjdare under rasterna, intygar trion att det finns frågor av allmän karaktär som får ungdomar att tända till.
– Vissa ämnen intresserar, säger Heidi Suorsa.
Frågar man ungdomarna om de är intresserade av politik så svarar de att den är tråkig, säger Lena Holmström som är lärare i historia och samhällslära.
– Men ställer man en konkret fråga, till exempel om en lag, så visar det sig att de ändå är intresserade. Håller man sig till sak är de unga engagerade.
Många låter bli att rösta
De tre studerandena går andra året i Hangö gymnasium, där även Lena Holmström jobbar. Vi har bänkat oss i skolan för att diskutera bland annat i vilken grad ungdomar känner att de kan påverka och vilka kanaler de använder sig av för att få fram sina åsikter.
I den färska ungdomsbarometern (se faktaruta) sägs att de unga i allmänhet har ett högt förtroende för politiken och det politiska systemet, men att de inte engagerar sig politiskt och att en stor del dessutom låter bli att rösta.
– Många tar för givet att samhället sköter sig självt, att någon annan gör allt, säger Heidi.
Litar ni på det politiska systemet?
– Jo, inte ser jag något problem i det, säger Theo som snart fyller 18 och som kommer att rösta i det stundande EU-valet.
Heidi, 18, har också för avsikt att använda sin röst. Theresa är 17 men intygar att hon tänker rösta när åldern är inne.
Kommer era kompisar att rösta?
Ett jakande svar uteblir. Någon diskussion har det stundande valet i varje fall inte väckt, konstaterar Theo.
– Kan det ha med själva valet att göra? fråga Lena Holmström och tippar att ett presidentval säkert skulle engagera mera.
Alla är överens om att ett modernare sätt att rösta, närmast då elektroniskt, antagligen skulle höja valdeltagandet bland de unga.
Men:
– Då skulle det kanske inte kännas lika seriöst att rösta, säger Theresa.
Ungdomsråd
I fjol beslöt Hangö att staden ska få ett eget ungdomsråd. Lena Holmström tror att det säkert kommer att leda till ett större engagemang bland de unga.
Ett annat sätt att väcka intresse för samhälle och politik är att släppa in fler beslutsfattare i skolan. Valdebatten i gymnasiet inför senaste kommunalval var lyckad, säger Heidi.
Försvarsminister Carl Haglunds besök i gymnasiet i januari verkar också ha fallit i god jord.
– Det är bra att politikerna visar sig och talar om saker som intresserar oss, säger Theo.
Lena Holmström berättar att representanter för stadens tekniska verk besökte skolan i samband med att området kring tågstationen planerades och att de yngre eleverna då fick säga sin åsikt om planerna. Också det är ett bra sätt att peka på möjligheterna att påverka, säger hon.
Namnlistor
Heidi och Theo är aktiva inom elevkåren. Theo bidrar med kolumner i Hangötidningen. Theresa har skrivit under några namnlistor på nätet, medan Heidi satte sitt namn på en lista för att bevara klätterställningen Myran i Ekenäs då den frågan var aktuell i fjol.
De här ungdomarna både vill och tror att det går att påverka.
Samtidigt säger de att beslutsfattandet till en del innehåller en tröghet som lätt kan sänka intresset för politiken.
– Alla processer behöver inte ta så lång tid, säger Theresa.
- Ungdomsbarometern är en årlig kartläggning av värderingarna hos finländska unga i åldern 15–29. Den gjordes första gången år 1994. Den nyaste undersökningen publicerades för två veckor sedan och bygger på telefonintervjuer med 1 903 personer.
- Ungdomarna anser att det bästa sättet att påverka är att rösta och att verka aktivt i ungdomsfullmäktige och olika organisationer. Majoriteten upplever att politiken är viktig och fyra av fem tycker att det är en plikt att rösta. Nästan lika många tror att det går att påverka genom val.
- Samtidigt är valdeltagandet lågt bland de unga. Detsamma gäller aktiviteten i olika organisationer. Andelen som inte ser det värt att rösta ökar.
- Bland de unga under 20 år upplever endast en femtedel att de försökt påverka samhället under det senaste året. Sju procent sade att de deltagit i politisk verksamhet under det gångna året.
- De unga har låg tröskel för att skriva under motioner och adresser, trots att de inte har särskilt stark tro på att det leder till något resultat.