Alltför många plagg i skåpet
Vi fyller våra garderober med kläder vi alla gånger inte ens kommer oss för att använda. Årligen åker 90 miljoner kilo textilier i soporna.
Siffran har fått Marthaförbundet att reagera och inleda kampanjen Garderoben med vilken man vill minska klädkonsumtionen och öka intresset för plaggets ursprung och andrahandsvärde. Avfallsmängden inkluderar visserligen också saker såsom mattor och sängkläder men kan enligt Marthaförbundets rådgivare Tessa Turtonen ändå bara tolkas på ett sätt:
– Vi konsumerar för mycket kläder.
Är konsumtionen hög gäller samma sak produktionen. Globalt produceras nio gånger mer kläder än det konsumeras.
Global bransch
Då Tessa Turtonen förra veckan föreläste i ämnet i Karis bad hon var och en tänka på sitt favoritplagg.
– Vad kan du berätta om det? Du vet kanske var och när du köpt det men mer sällan vad det är gjort av, av vem och var. Vi skrattar ofta åt barnen som inte kan säga varifrån mjölken kommer men är inte så mycket bättre själva.
Att det är svårt att hänga med i svängarna är kanske inte så märkligt. Turtonen visar upp en karta som redogör för de massproducerade klädernas väg till affären - från bomullsodlingarna i Afrika, till spinnerierna och väverierna i Pakistan, till färgerierna i Indien, till Bangladesh där största delen av våra bomullskläder sys och därifrån de ännu transporteras till Kina för att förses med lappar och packas inför transporten till EU och Finland. För att plaggen ska klara av den långa transporten måste de behandlas med kemikalier.
Att klädindustrin ser ut som den gör i dag beror enligt Turtonen på vår ovilja att betala för våra kläder. Vi springer hellre efter erbjudanden om tre plagg till priset av två.
Hon lyfter upp den gamla sanningen om att den fattiga inte har råd att köpa billigt.
– Det gör kanske lite ont att sätta ut pengar på ett inhemskt linneplagg men det är alla gånger värt det. Växer man ur det finns det kanske någon annan som kan ha det medan ett massproducerat plagg inte har något andrahandsvärde alls.
I dag räknar man att cirka 10 procent av de avlagda kläderna finner sin väg till loppmarknader och får en ny användning. Fint så, men:
– En femtedel av de loppiskläder som kommer in är av så dålig kvalitet, smutsiga eller söndriga, att de måste kastas i soporna.
Ju äldre desto bättre
Medveten klädkonsumtion är en summa av flera ting. Den som vill shoppa miljövänligt kan titta efter märkningar såsom EU-blomman. Ett annat tips är att undvika plagg som innehåller stora mängder konstfiber som ofta tillverkas med råolja som bas.
– Mitt fiendematerial nummer ett är akryl. Blandat med ylle kan det vara okej, men ett plagg som är gjort av enbart akryl får mig att se rött, säger Tessa Turtonen och ryser.
Det mest ekologiska plagget är ändå det som redan finns hemma i klädskåpet.
– Ju fler gånger du använder ett klädesplagg desto mer miljövänligt blir det, påminner Turtonen.
Hon tycker att kläder ska få bära spår av liv.
– Uppfattningen att ett plagg alltid måste vara nytt för att vara snyggt måste vi komma ifrån.
Andra ledord är att inte jämföra sig med andra, att inte låta sig påverkas av marknadsföring och reklam och att hålla huvudet kallt då man går i butiker:
– När köplusten drabbar dig - vänta en stund, gör något annat och se om ha-begäret finns kvar.