Gasum sonderar terrängen
Hur påverkas miljön av en gasledning mellan Estland och Finland?
Ännu är inget beslut fattat om vem som ror hem den LNG-terminal som både Finland och Estland kämpar om.
Även om projektet ännu omges av många frågetecken passar Gasum på att göra en miljökonsekvensbedömning för att utreda hur naturen påverkas av en naturgasledning under vattnet. Gasledningen mellan Ingå och Paldiski i Estland är ett av tre delprojekt som ingår i LNG-helheten.
Framme till påseende
– Utredningen började i måndags och fortskrider i normal takt, säger projektchef Eero Isoranta från Gasum.
– Det har också gjorts en miljökonsekvensbedömning för terminalen. Nu när den i stället planeras till Fjusö måste vi göra en ny utredning.
Konsekvensprogrammet för gasledningen ligger framme till påseende för allmänheten på Ingå bibliotek, tekniska kansliet i Ingå samt i Sjundeå kommunbiblioteket. Projektet presenteras för allmänheten tisdagen den 25 mars klockan 18-20 i Kyrkfjärdens skola.
– Vi kommer också att ha ett infomöte i Estland, säger Isoranta.
Krävande bygga på havsbotten
Den största utmaningen med projektet är enligt honom den tekniska biten.
– Det är svårt att bygga på havets botten, det blir en hel del arbete. Men liknande ledningar har byggts till exempel mellan Ryssland och Tyskland, så det är möjligt. Det är bara tekniskt krävande.
Inom ramarna för miljökonsekvensbedömningen granskas tre alternativ: ett nollalternativ där gasledningen inte alls byggs, två alternativ med en terminal i Ingå där ledningen löper söder respektive norr om Stora Fagerö och två alternativ där landföreningen sker till en gasterminal på estnisk mark.
Om det ändå visar sig att Estland lyckas lägga vantarna på terminalen vill Gasum inte bygga ledningen.
– Tillsvidare har vi sagt att vi inte är intresserade av projektet om terminalen inte kommer till Finland, men någon annan kan förstås bygga den.
Trevare får kalla handen
Från Estlands sida sträckte man nyligen ut en trevare om att dela på terminalen. Det här är inte heller något som Gasum är intresserat av. Isoranta säger att tidtabellen för projektet är beroende av hur snabbt ett beslut kan fattas på EU-nivå.
I en intervju i Kauppalehti säger det estniska energiföretaget Alexela Energias vd Marti Hääl att det inte finns något som talar emot ett samarbete mellan länderna.
– Enligt EU kan en regional LNG-terminal betyda två terminaler i två länder, säger Hääl.