Film i Ingå får nya dimensioner
Hundra röda glasögon väntar i en låda i kultursekreterare Regina Ekbloms arbetsrum. Än har de inte behövts men på lördag går Ingås biograf in i 3D-åldern.
Digitaliseringen av den kommunala biografen Iobio har fört med sig möjligheten att visa filmer med tredimensionella effekter. Och då behövs glasögonen.
– Vår nya projektor spelar filmer som i en riktig biograf. Allt är digitalt och går via en hårddisk. Det är betydligt mera komplicerat än jag trodde, säger Regina Ekblom om den nya tekniken.
– Annat var det förr, då filmerna kom i stora rullor som skulle spolas tillbaka, och så gick den av. Och mitt i filmen var det alltid ett avbrott då man måste byta film, säger Ekblom som ibland själv ryckt in för att en filmvisning med de gamla goda rullarna av 35 mm film skulle bli av.
Samtidigt som i huvudstaden
Nu är det inte längre Ekblom som ska stå för alla praktiska arrangemang. Projektorskötarna, vaktmästarna och biljettförsäljarna vid de kommunala filmvisningarna kommer i stället från Ingå IF. Genom att ställa upp samlar de samtidigt in pengar till sin föreningsverksamhet.
En av de aktiva, som också fått utbildning i att använda den nya projektorn, är Jonas Hagström. Han karaktäriserar sig som filmentusiast och gläds över att den digitala eran nu gör intåg i Ingå.
– Jag har länge väntat på att det ska komma något sådant här och att biografen ska bli moderniserad. Nu är jag jätteivrig, säger han och tröstar Söderblom som är nervös för att alla tekniska detaljer ska gå i lås på lördag.
– Ta det lugnt bara, det kommer att gå hur bra som helst, säger han.
Själv är han sommarbo i Houtskär och har bevittnat hur digitaliseringen av den lokala biografen resulterade i ett uppsving för lokal filmkultur.
– Nu har vi möjlighet att visa nya filmer samtidigt som de visas i Helsingfors. Folk vill se det senaste och det är jättebekvämt att kunna göra det nära hemmet, säger han.
Redan tidigare har biografen uppskattats av sådana kommuninvånare som inte själva har tillgång till bil.
Drömmer om en salong
En kommunal biograf hör inte till vanligheterna i vårt land. Bara en handfull av dem som startades samtidigt med Iobio finns kvar i kommunal regi. 2012 stod det klart också för Ingå kommun att verksamheten i den dåvarande formen inte kunde fortsätta.
– Då gällde det att vinna eller försvinna. Nya filmer görs inte på 35 mm film längre, så det fanns ett dåligt utbud. 2012 meddelade Finlands filmstiftelse också att den kommer att sluta stödja digitaliseringsprojekt.
I den vevan fattade bildningsnämnden beslutet att digitalisera Iobio. Summan på cirka 52 000 euro delades jämnt mellan kommunen och filmstiftelsen. Själva driften av biografen blir inte särskilt dyr men betalar sig inte heller helt själv.
– Nej, det kan man inte säga. Filmhyran ligger mellan 100 och 300 euro beroende på filmen, och så betalar vi Ingå IF kring 600 euro per termin, säger Ekblom.
En biobiljett kostar fyra euro, eftersom inramningen är allt annat än biografaktig – än så länge. För framtiden finns andra förhoppningar.
– Min dröm är att vi skulle få ett eget utrymme för biografen. I det sammanhanget kastar jag mina giriga ögon på det nuvarande biblioteket. När det flyttar ut hoppas jag att byggnaden kunde göras om till en byastuga med plats för många olika aktiviteter – bland annat en biosalong.
Nattpremiärer nästa?
Allra helst skulle verksamheten i detta drömscenario drivas av en förening av eldsjälar som förstår sig på det här med film.
– Jag hoppas att gruppen aktiva skulle utvidgas, för nu kan vi också visa film oftare. Den nya tekniken gör det också möjligt att ha temaveckoslut eller sommarbio, vad som helst.
Det tycker också Jonas Hagström låter som en god idé.
– Jag har tänkt att vi kunde fixa en egen Facebooksida för Iobio. Där kunde vi ha en lista på fem nya filmer och så skulle folk få rösta vilken de vill se, säger han.
I dagsläget är det Regina Ekblom som väljer filmer, och hon försöker prioritera barn- och familjefilmer. Men möjligheterna är så gott som obegränsade och Ekblom tar gärna emot tips och idéer.
– Nattpremiärer, slänger Hagström ur sig.
– När det kommer någon film som man vet att folk vill se så kan man ordna en nattpremiär efter klockan ett på natten.
Och tilltugget? Ibland har någon förening sålt popcorn till filmvisningarna, och det hoppas Ekblom kunde utvidgas.
– För popcorn måste man ju få.
- Den kommunala filmverksamheten i Finland inleddes i sin nuvarande form på 70-talet.
- Då fanns en filmpolitisk kommitté, Jarva-kommittén, som uttryckte sin oro över den inhemska filmproduktionens läge och ett allt smalare filmutbud. Farhågan var att biografverksamheten upphör då televisionen blev allt allmännare. För att förbättra läget skulle den kommunala biografverksamheten utvecklas.
- Innan Iobio grundades skötte ungdomssidan biografverksamheten i Ingå med en 16 mm projektor som fritidsledaren ambulerade med till ungdomsföreningshus och liknande.
- 1982 beslutade den dåvarande kulturnämnden att starta en kommunal biograf i Ingå med stöd från Undervisningsministeriet. I samråd med Bio Sydväst införskaffades 35 mm projektor, fullstor biografduk och högtalare. Utrustningen installerades Kyrkfjärdens skolas gymnastiksal.
- 27 januari 1985 var det premiär för Iobio med filmen Pippi på de sju haven. Filmen sågs av 156 personer och biljettpriset var 10 mark för barn och 20 mark för vuxna.
- Digital premiär firas lördagen den 15 februari klockan 15 med Ulrika Bengts film Lärjungen. Visningen är gratis för alla Ingåbor.
- Under sportlovet visas dessutom den nya tecknade Emil-filmen, dinosauriefilmen Walking with dinosaurs, Onneli ja Anneli, Frozen, och The Hunger games - cathing fire. Visningstider finns på kommunens webbplats www.inga.fi.