Drönare på frammarsch
Drönare med kamera är en växande hobby. Myndigheterna vill ha liberala regler för att gynna utvecklingen.
Förra veckan höll ett flygplan på att krocka med en drönare, en obemannad luftfarkost vid Warszawas flygplats. Tidigare i sommar har de svenska flygplatserna Bromma och Arlanda varit tvungna att stänga luftrummet för all verksamhet för en viss tid på grund av drönare som stört luftrummet. Runt flygplatser råder flygförbud för andra.
I maj gav statsrådet i Finland en förordning om fyra nya förbjudna områden för luftfart - tre av dem finns i Helsingfors och det fjärde i Nådendal. Det är fråga om områden där vår högsta statsledning bor och vistas. Sedan tidigare är kärnkraftverken i Lovisa och Olkiluoto samt Sköldvik förbjudna områden.
Från att ha varit något som förknippades med science fiction och modern krigföring är flygning med drönare med kamera något som allt fler sysslar med antingen som hobby eller för kommersiellt.
När användarna blir fler behövs regler. Sedan slutet av fjolåret gäller luftfartslagen också obemannade farkoster. Men eftersom flygning med drönare skiljer sig från traditionell luftfart behövs eget regelverk. Det utarbetas för tillfället under ledning av Trafiksäkerhetsverket (Trafi). Tanken är att de nya reglerna ska träda i kraft i höst. De ska gälla farkoster som väger under 25 kilo.
Jämfört med regler i övriga Europa är de regler Trafi nu vill införa i Finland liberala och tillåtande. Det är ett medvetet val för man vill gå i bräschen för utvecklingen och göra det möjligt att dra full kommersiell nytta av multikoptrar.
Trafis ambition att göra reglerna liberala är välkommen för i rätt användning är drönarna till stor nytta. I Sverige har polisen planer på att köpa drönare. Där tror man att de kan rädda liv och spara pengar. Till exempel kan de användas för att söka försvunna människor, övervaka demonstrationer, i spaningsarbete, ta översiktsbilder på brottsplatser.
I Västnyland har åtminstone en fastighetsförmedlare anlitat företag för att ta flygbilder och på så sätt ge en helhetsbild av objekten. En annan flitig användare i framtiden är helt säkert mediehusen, som då kan ge en ännu mångsidigare bild av händelser.
En svaghet i det planerade regelverket är att det endast gäller dem som använder drönarna för kommersiellt bruk.
En av de företagare som intervjuades i VN (28.7) säger att han och andra företagare redan beaktar alla de faktorer som nämns i de kommande reglerna.
En som använder multikoptrar för att få sitt levebröd är mer medveten och har också ett intresse att följa givna regler. De billigaste multikoptrarna med kamera kan man nu köpa för under tusen euro, och om trenden håller i sig som med all annan teknisk utrustning sjunker priserna och drönare blir snart en varmanspryl.
Då kan vi stå inför samma gissel som mobiltelefonerna blivit till exempel vid olycksplatser. Där syns allt oftare nyfikna åskådare med mobiltelefoner i högsta högg för att fota eller filma, för en del är det viktigare att få en bild än att hjälpa de drabbade.
Då det samtidigt är fråga om en pryl som flyger uppe i luften – maxhöjden 150 meter - gäller det att ha koll på tekniken så att man hela tiden bemästrar drönaren. Risken för att en som använder drönaren sporadiskt gör något fel - medvetet eller omedvetet - är högre än för en yrkesmänniska.
Därför vore det önskvärt att reglerna gäller alla användare. Och är olyckan framme är det man själv som användare som står för skadeståndet.