”Språkgrupperna bör få mötas”

Finland bör förbli starkt tvåspråkigt, betonar Arhinmäki. Det innebär att alla bör ha möjlighet att använda sitt modersmål, men också kunna använda det andra inhemska språket och möta det i naturliga situationer. Arhinmäki säger att hans egna kunskaper i svenska är hyfsade, men att han har för få möjligheter att använda språket och att det påverkar hur flytande han talar svenska.
– Jag vet att en del ser en gemensam skolgård som ett hot: då blir det gemensamma språket finska och det försvagar svenskans ställning. Själv tror jag att vi genom en vettig planering kan komma till att det är naturligt att använda båda språken.
När finskspråkiga får möjlighet att möta och använda svenskan förstärker det i själva verket svenskans ställning, säger Vänsterledaren. Och i starkt svenskspråkiga områden, till exempel Österbotten, skulle gemensamma skolgårdar möjliggöra bättre kunskaper i finska.
– En del ställer sig väldigt kritiska till det här, men jag tycker att det är en verklig möjlighet som bör övervägas för att vi ska kunna bevara svenskan livskraftig i Finland.

Positiv diskriminering
Arhinmäki ser inte sämre inlärningsresultat som ett problem som är specifikt för svenskspråkiga skolor utan påpekar att nivån varierar också i de finskspråkiga skolorna.
– Det gäller att se till att gruppstorlekarna är tillräckligt små för att lärarna ska kunna koncentrera sig på alla elever. Det gör jobbet mer lockande och bidrar till att vi får behöriga lärare.
Arhinmäki förespråkar mer resurser för skolor i områden med sociala problem, men säger att många väljer en annan skola än den närmaste på grund av tillvalsämnen och specialinriktningar.
– Vi bör satsa på att göra närskolan till första val för alla.

Servicen viktigare  än vapen
I fråga om äldreomsorg är det viktigt att alla får service på sitt modersmål. Arhinmäki säger att han lämnat in motioner i Nordiska rådet om att sverigefinnarna ska få rätt till äldreomsorg på finska. Kommunerna bör ha tillräckligt små enheter för att kunna ge god äldreomsorg på svenska eller samarbeta med grannkommunerna för att erbjuda servicen.
– När vi talar om kommunreformen är den service som människorna får viktigare än kommundirektörer och -vapen.
Kommunerna bör vara så starka att de själva klarar av att producera hälsovård, dagvård och äldreomsorg, slår Arhinmäki fast. Statsandelarna bör styras så att de stöder detta. Vänsterförbundet vill göra slut på utläggningen av den grundläggande servicen.
– Man ska inte göra vinst på hälsa.

Folket ska få välja
Centerns förslag om multifunktionella samkommuner får underkänt av Vänsterförbundet.
– Besluten i samkommunerna fattas inte av beslutsfattare som folket utan någonstans högre uppe. Då kan man fråga sig om en kommun som lagt ut sin social- och hälsovård till en samkommun längre är själständig.
Det här är inte ett problem som berör enbart små kommuner. I Helsingfors föreslog stadsstyrelsen att åldersgränsen för barnbiljetten höjs med ett år.
– Men det är bara ett förslag och det är Helsingforsregionens trafik och dess styrelse som beslutar. Vi behöver strukturer där beslut av den här omfattningen tas av personer som valts direkt av folket.
De större städerna skulle kunna ha stadsdelsfullmäktige med ekonomisk makt, säger Arhinmäki. Han tycker också att kommunerna oftare än nu kunde ordna folkomröstningar.