Fem frågor till Paavo Arhinmäki

De som nu väljs in i kommunfullmäktige vet inte om deras kommun finns kvar när perioden tar slut.
Hur ska de motiveras, Vänsterförbundets ordförande Paavo Arhin­mäki?
– Det är de lokala som har den bästa sakkunskapen om de lokala förhållandena. De som väljs till fullmäktige kommer att ha en avgörande inverkan på hur kommunstrukturen ser ut och hur servicen produceras.
Behövs det mer professionella kommunalpolitiker och större ersättningar till dem i de större kommunerna?
– Vi tänder inte på avlönade stadsstyrelseledamöter eller ordföranden. Kommunalpolitikerns förtroendeuppdrag är inte ett yrke. Mötesarvodet ska på något sätt ersätta den förlorade fri- och arbetstiden, och kostnadsersättningar bör betalas om man till exempel måste vara borta från jobbet för att man deltar i kommunalpolitiken.
Hur ska den önskade kommunstrukturen att åstadkommas? Kommer statsbidragen att användas som piska?
– Det utgår från frivillighet, men det är inte rättvist mot invånarna om kommunerna inte klarar av den grundläggande servicen. Statsandelarna ska styras så att kommunerna själva producerar den grundläggande servicen.
Hur hög anser du att kommunalskatten kan bli? Kommunförbundet har varnat för 25 procent.
– Skillnaderna är redan nu orimliga. Vi har inte diskuterat om man kan sätta ett tak för kommunalskatten. Många kommuner undviker in i det sista att höja kommunalskatten och skär i stället ner servicen. För oss är servicen viktigare. Det är rätt att kommunalskatten blivit mer progressiv och på det sättet fördelar sig mer rättvist.
Borde närservicen - och vilken service i så fall - garanteras i lagen? Hur långt är för långt till skolan eller hälsocentralen?
– Det är redan ganska mycket som definieras i lag. Till de saker som kommunerna ska verkställa hör de lagstadgade uppgifterna såsom grundutbildningen. Låg- och högstadiet bör finnas på promenadavstånd. När det inte är möjligt bör den tid det tar för barnet att komma till och från skolan avvägas i förhållande till hur lång skoldagen är. Den grundläggande hälsovården bör finnas nära till hand, till exempel i hälsobussar. Den specialiserade sjukvården kan finnas längre borta.