”Finlandssvenskarna borde inte isolera sig”

– En stor fråga för framtiden är hur de människor som är intresserade av tvåspråkighet och av att behärska de bägge inhemska språken ska kunna bli delaktiga i den tvåspråkiga finländska kulturen, samhället och språket, säger Niinistö till FNB.
Han har egen erfarenhet av problemet. Han är uppvuxen i S:t Karins, grannkommun till starkt svenskspråkiga Pargas och beklagar att han inte hade någon större möjlighet att använda svenska i skolan.

Språkbad ett alternativ
Niinistö är en av dem som startade diskussionen om tvåspråkiga skolor och han försvarar sitt förslag. Barn från genuint tvåspråkiga familjer är tvungna att välja mellan svensk- och finskspråkiga skolor, och kan inte utveckla båda sina språk på lika villkor. Det är ett problem eftersom allt fler finländare är tvåspråkiga, men lagstiftningen känner inte igen det, säger Niinistö.
– Tvåspråkiga skolor behövs i de stora stadsregionerna och där det annars inte alls vore möjligt att erbjuda en svenskspråkig skola. Men de ersätter naturligtvis inte de svenska skolorna. Jag tycker de behövs.
Han kan också tänka sig en språkbadsskola med svenskt språkbad för finskspråkiga och finskt språkbad för svenskspråkiga.
– I tvåspråkiga kommuner skulle det göra det lättare för barn att lära känna varandra över språkgränsen och lära sig båda språken.

Svenska skolor mjukare?
Niinistös son går i svensk skola, men han låter sig inte oroas av undersökningarna som visar att inlärningsresultaten är sämre i svenskspråkiga skolor än i finskspråkiga. Han har den uppfattningen att eleverna trivs bättre i den finlandssvenska skolan och det förekommer mindre mobbning och andra problem.
– Jag ställer mig frågan om de finskspråkiga skolorna driver fram sina resultat på bekostnad av elevernas välbefinnande. Kan det alltså handla om att de svenskspråkiga skolorna satsar mer på gemenskap och är mjukare och mindre krävande i det avseendet att det inte bara är resultaten som räknas?
Det svenska skolnätet är mer splittrat och i vissa områden har skolorna rekryteringsproblem. Men Niinistö tror att kommunerna överlag satsar på de svenska skolorna. Det har han själv jobbat för.
För att trygga svenskspråkig äldreomsorg i kommuner där de svenskspråkiga är en liten minoritet föreslår Niinistö skräddarsydda vårdplaner och egna planer för varje myndighet om hur den språkliga servicen ska ges.
– Nu leker vi att varje tjänsteman kan svenska, vilket innebär att den svenskspråkiga servicen är hotad i kommuner där de finskspråkiga är i majoritet. Myndigheterna borde ha en instruktion i till exempel äldreomsorgen om hur den svenskspråkiga servicen ska ges så att hela vårdkedjan fungerar.

Öppnare planläggning
Det största problemet i kommunalpolitiken är de gamla partiernas nära förhållanden till byggfirmor och andelshandeln, anser Niinistö. Många byggfirmor har finansierat kommunvalskampanjer för de stora partiernas kandidater, säger han.
– I Åbo har Samlingspartiet och SDP gjort precis som byggherrarna vill och inte beaktat hur Åboborna vill utveckla sin stad.
Ett exempel på detta är att planer på en underjordisk parkering under Salutorget dyker upp gång på gång trots att projektet fällts i domstol flera gånger.
De gröna vill att planläggningen bereds öppnare, att nämndernas möten blir öppna och att medlemmarna i de nämnder som behandlar detaljplaner inte sitter i till exempel andelshandelns delegationer. Dessutom borde kommuninvånarnas åsikter ges en större vikt i planläggningen och det skulle kunna ordnas folkomröstningar om de stora linjerna i markanvändningen, säger Niinistö.