Mardrömmen: en orkan i Västnyland

Vid ett katastrofscenario hänger det mesta på räddningsverket. Brandmännen tar hand om de brådskande uppdragen – att rädda människor, egendom och miljö.

Stig Granström, brandchef vid Västra Nyland räddningsverk, säger att hans mannar går igenom varje katastrof i efterhand för att se vad de kunde ha gjort bättre för att lära sig till nästa gång.
– Vi har fått en bättre beredskap, säger han och syftar på naturfenomenen som har drabbat Västnyland de senaste åren.

Enligt Granström är alla västnyländska kommuner lika utsatta. Kustkommuner har förvisso ett annat utgångsläge – chansen att havet rullar in över Lojos gator är rätt minimal – men då Annandagsstormen slog till drabbades alla, från Hangö till Kyrkslätt.
– De stormar som blåser in från Östersjön slår till mot Västnyland – hela Västnyland. Alla orter drabbas lika rättvist.

Är förberedda på det värsta

De senaste åren har Västnyland fått uppleva översvämningar, kraftiga snöoväder och skyfall. Men enligt Stig Granström är det småpotatis i jämförelse med de katastrofscenarier som räddningsverket har diskuterat med Meteorologiska institutet.

Scenarier som Granström hoppas att aldrig ska bli verklighet.
– Annandagsstormen hade en vindstyrka på trettio meter i sekunden, men det finns starkare stormar än så. Med andra ord: orkaner.

Redan under Annandagsstormen råkade räddningsverket i trångmål. Ett träd föll över en brandbil i Lojo, med följden att en brandman kom i kläm och skadades.
– Under alltför starka stormar blir arbetsförhållandena nästan omöjliga. Då gäller det att bara fokusera på livräddning.

Andra skräckexempel är det som inträffade i svenska Gävle för några år sedan. Där föll en meter snö på ett dygn med kaos som följd. Att vattnet stiger med mer än en meter är också något som hittills har besparats det västnyländska kustbandet.
– Jag hoppas att vi aldrig behöver uppleva något sådant här. Annandagsstormen räckte bra.