Vem lufsar där...?

Världen förändras.

Den sömniga lilla avkroken Andby växer så det knakar. På var och varannan kulle reser sig ett nybygge där målarfärgen knappt har hunnit torka. Tiden då alla hälsade glatt och hann växla några ord med varandra vid gårdsgrinden tillhör en svunnen era.

– Folk flyttar hit från tätorterna, säger Olof Perklén och lutar knäet mot skottkärran.

Bakom honom glimmar Björnträsket, Sjundeå ås mest eutrofierade vattendrag. Vassruggar ramar in pölen, sommarbrisen får ytan att krusas.

Slumpen fick mig att svänga in på Perkléns gård då jag skymtade den ståtliga, gula karaktärsbyggnaden genom lövverket. Här har Perklén har levt i sju decennier. Här har han tagit sina första steg, här har han jobbat under den gassande Sjundeåsolen, här har han svurit över närgångna vitsvanshjortar.

Och här har han hört ryktena.

Om den lufsande, mytomspunna varelsen som har gett Björnträsket dess namn.

– I storskogen här bakom ska björnen röra sig. Där har den synts till, säger Perklén och tecknar med handen.

– Grönberg hade sett den. Men han är död. Fast du kan fråga hans fru, hon bor kvar här.
 

"Vi har inte sett någon björn"

En knastrande grusväg leder fram till änkan Raili Grönbergs hus. Hon öppnar försiktigt dörren. När jag frågar om björnen skakar hon bestämt på huvudet.

– Nej, min man såg aldrig någon björn. Vi har inte sett någon björn.

Jag vänder mig om för att gå, och då ser Raili Grönberg på mig med osäker min.

– Eller, jag vet inte hur mycket jag borde säga, men ...

Tystnad.

– Jag har mött den. Det var en kväll för sju år sedan. Jag plockade hallon i skogsbrynet, då något som lät som en stor hund kom farande genom snåren med ett fasligt oväsen. Sedan stannade den, alldeles i närheten av mig. När jag rörde mig sprang den i väg.

Raili Grönberg såg aldrig varelsen, men hon är säker på sin sak: det var björnen.

Jag sneglar mot skogen. Högresta, mörka granar skapar en ogenomtränglig barrikad som stänger ute sommardagen. Där inne råder andra lagar. Där är människan bara en klumpig apa utan vare sig klor eller vassa tänder.

Där inne finns björnens rike.



Läs den spännande fortsättningen i dagens VN/eVN.