Georgy Rybakov är projektledare för projekt AERIA. Foto: Nina Ahtola

Drönare för effektivt beslutsstöd

Mänskligheten behöver allt mer resurser och utrymme och det här behovet innebär en kraftig påverkan av miljön i vid bemärkelse.

För att förstå hur våra beslut och åtgärder påverkar vår miljö och för att kunna garantera att utvecklingen trots allt är hållbar, behöver vi bättre data och verktyg för datainsamling till rimliga kostnader.

För att få en god uppfattning om situationen på ett område behöver man en överblick, och det får man bäst ovanifrån. Det är därför som man redan i många decennier utnyttjat flyg- och satellitbilder inom olika sektorer, till exempel inom skogsbruket.

Tekniken, som kallas fjärranalys, har utvecklats och kompletterats med laserskanning och andra typer av datainsamling och har visat sig synnerligen användbar. Tyvärr kan kostnaderna för att skaffa färska bilder producerade med traditionella metoder bli väldigt höga för mindre markägare, entreprenörer och organisationer.

Obemannade flygfarkoster (UAV eller drönare) erbjuder här ett smidigare och billigare alternativ. De skickas upp i luften och följer där automatiskt en förutbestämd rutt. Digitalkameran samlar in tusentals bilder av hög kvalitet, där en pixel i bilden motsvarar 3–5 cm på marken – en kvalitet som traditionella tekniker har svårt att mäta sig med. Flygandet i sig är intressant, men viktigare och ännu intressantare är det som händer efteråt, d.v.s. databehandling och -analys.

Det här låter säkert högteknologiskt och komplicerat och det är det också i viss mån. Det viktiga är ändå att den produkt beställaren får är lätt att tolka och använda.

Vid Aronia testas användningen av obemannade flygfarkoster för många olika syften. Ett är givetvis forskning och miljöövervakning, men tester pågår också när det gäller tillämpningar för bl.a. skogsbruk, jordbruk och stadsplanering. Produkterna kan dels bestå av traditionella men mycket noggranna flygfotografier.
Men med en infrarödkänslig kamera går det också att producera bilder som ger en god uppfattning om vegetationens hälsa och eventuella skador.

En annan intressant tillämpning är 3D-modellering av landskap baserat på en teknik som utnyttjar överlappningen av flygbilderna för att bygga upp en noggrann modell av mark, träd och hus. Den här tillämpningen kan användas både för visualisering och höjdmätning och för att mäta volymer av stora flishögar, grustag och öppna gruvor, för att nämna några exempel.
Givetvis kan flygen eller helikoptrarna också förses med videokamera.

Vi tror att den teknik vi använder och är med om att utveckla kan föra oss ett steg längre mot en hållbar utveckling inom bland annat jord- och skogsbruk, miljöövervakning, stadsplanering, avfallshantering och byggande av olika slag.


Översättning: Romi Rancken