Näringslivets delegation Eva presenterade för en vecka sedan en utredning som visar att Finland har EU:s kortaste arbetsvecka, 38,5 timmar. Finländarnas arbetsvecka är två timmar kortare än medeltalet i EU, och tre timmar kortare än arbetsveckan i Tyskland.
Rapporten bygger på material från EU:s statistikmyndighet Eurostat.
Utredaren, forskningschefen Antti Kauhanen, säger att det framför allt är semestrar, söckenhelger och sjukfrånvaro som förkortar den finländska arbetstiden.

Söckenhelgerna, trettondag och Kristi himmelsfärdsdag, har varit en nagel i ögat på arbetsgivarna ända sedan de placerades tillbaka på sina gamla platser på 1990-talet. Men Finland är inte ensamt om att ha lediga dagar mitt i veckan. FFC:s utvecklingschef Juha Antila påpekar att Finland i själva verket har färre söckenhelger än våra viktigaste konkurrentländer.

Statistiken påverkas också av att andelen kvinnor i heltidsarbete är relativt stor i Finland. Kvinnorna jobbar ofta i servicebranscher där arbetstiden är 35 timmar. Det ger Finland ett sämre medeltal då man mäter veckoarbetstiden, men å andra sidan ökar antalet arbetstimmar per år.
Det framkommer i OECD:s statistik över årsarbetstiden; där ligger Finland med 1 645 arbetstimmar före Sverige, Norge och Danmark, och också före Tyskland.

Evas rapport stöder kraven från både regeringen och arbetsgivarna om att förlänga finländarnas arbetstid. Den kommer lägligt med tanke på arbetsmarknadsdiskussionerna.
Då är det inte överraskande att bland annat Ralf Sund vid tjänstemannafacket STTK är kritisk till rapporten. Han påpekar att lång arbetstid inte säger någonting om produktiviteten, i länder som Makedonien, Grekland och Bulgarien är arbetstiden betydligt längre än i Finland, men mäter man välståndet i de här länderna är de långt bakom Finland.
Och att nu förlänga arbetstiden skapar inga nya jobb för de arbetslösa.