Inget om vården från FSD

På fredagen publicerade Helsingin Sanomat sin partimätning som bekräftade trenden i Yles mätning för ett par veckor sedan: SDP har rejäl medvind och har nu vuxit till det näst största partiet efter Centern. FSD-kongressen var av naturliga skäl benägen att se återhämtningen som ett resultat av lyckad oppositionspolitik.
Men det är minst lika klart att många som gick från SDP till Sannfinländarna nu vänder tillbaka för att de är besvikna över Sannfinländarnas insatser i regeringen.

Västnyländska FSD-medlemmar som uttalar sig i dagens tidning är nöjda med kongressen. Lottdragningen efter det jämna ordförandevalet gynnade den österbottniska kandidaten Viktor Kock på östnylänningen Anette Karlssons bekostnad, men med två raseborgare och en Kyrkslättsbo i styrelsen har Västnyland en stark representation i FSD:s ledning.
Över huvud taget har den regionala balanseringen inte lika stark roll i SDP som i Svenska folkpartiet.

Under de närmaste veckorna slår regeringen fast ramen för social- och hälsovårdsreformen då den bestämmer antalet vårdområden. Vårdreformen innebär en stor omstrukturering av den offentliga servicen i Finland, och den kommer också att beröra möjligheterna att få vård på svenska i framtiden.
I den förra regeringen var det socialdemokratiska ministrar som beredde arbetet med den vårdreform som till slut föll i grundlagsutskottet. Nu var det litet överraskande att FSD-kongressen inte sade någonting alls om vårdreformen i sina resolutioner.
Det gjorde för all del inte SFP heller i uttalandet från lördagens partifullmäktigemöte i Svartå.

Svenskans ställning i den nya vårdstrukturen är en fråga där det inte borde finnas några stora motsättningar mellan de finlandssvenska socialdemokraterna och SFP.
Båda grupperna är utestängda från regeringens beredningsarbete, därför vore det viktigt att kunna visa upp en finlandssvensk samsyn över partigränserna i den här ödesfrågan.