Rätt hastighet i mörker
Ju fler varningstecken om viltfaror desto bättre. Hösten är en dyster tid i trafiken.
De flesta hjortdjursolyckor inträffar under årets sista månader. Risken för hjortkollision är störst i november eftersom det är brunsttid för vitsvanshjorten då. Till gruppen hjortdjur hör älg, ren och de olika hjortarna.
Antalet kollisioner står i direkt proportion till hur stort djurbeståndet är. För 15 år sedan var antalet hjortdjursolyckor rekordhögt på nationell nivå. År 2001 inträffade drygt 3 000 olyckor, i fjol var antalet drygt 1 500. Antalet har halverats och det hänger ihop med att fler jaktlicenser har beviljats.
Under tio års tid sjönk antalet hjortdjursolyckor men under de senaste fyra åren har de igen stigit en aning.
På Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet säger man att orsaken till att olyckorna igen blivit lite flera är att vitsvanshjortsbeståndet ökat. Nu slår också MTK larm om att älgstammen ökar kraftigt.
Statistiken för Västnyland följer långt de nationella trenderna. Polisen uppger att hittills i år har det skett 515 hjortdjursolyckor. Raseborg är speciellt olycksdrabbat, hittills i år har där skett 160 olyckor.
De allra flesta olyckorna inträffar på landsvägen där hastigheten är minst 80 kilometer i timmen och i skymningen. Myndigheterna gör mycket förebyggande arbete för att antalet olyckor ska minska. Varje höst har man kampanjer om att risken för olyckor är högre och uppmanar till varsamhet i trafiken genom att hålla rätt körhastighet speciellt i skymning och där viltstängsel börjar och slutar.
Eftersom varje olycka bokförs har man koll på var djurens stråk går. Vart femte år kollar Närings- trafik och miljöcentralen om varningsmärken för hjortdjur måste flyttas.
Men trots att varningsmärkena är placerade på riskområden sker olyckor. I VN (20.10) säger en jägare att bilister inte verkar uppmärksamma varningsmärkena. Det är oroväckande om bilisterna nonchalerar varningsmärkena då de bevisligen finns på rätt ställen.
Trots att bilarna har blivit säkrare dör årligen några personer i djurkollisioner och antalet skadade rör sig kring 150 personer. För samhället är kollisionerna en dyr affär, i fjol uppstod kostnader på cirka 90 miljoner.
Därför är alla varningssignaler som gör bilisterna uppmärksammade på farorna välkomna. I Egentliga Finland räcker NTM-centralens pengar inte till för att bygga viltstängsel utan man vill testa sätta upp gula band längs vägkanten. Banden har två funktioner, att styra djuren andra vägar och att uppmärksamma bilister på att vägavsnittet är farligt.
I Västnyland har man testat band tidigare och jägarna här är skeptiska till att de fyller sin funktion.
Men om det är en billig lösning vore den ändå värd att testa.
Natten till söndag ändrar vi klockorna till vintertid. Det betyder att det blir mörkare tidigare och fler bilister som rör sig i mörkret. Innan man ger sig ut i mörkret är det också skäl att ha kollat bilens utrustning, att lyktorna lyser och däcken är i gott skick.
Alla djurkollisioner går inte att undvika men både bilisten och myndigheterna kan påverka antalet. Den enskilda bilisten ska ge akt på omgivningen och vara beredd på att lätta på gasen. Myndigheterna ska känna sitt ansvar och bevilja tillräckligt många licenser. Jägarna ska fälla djur enligt licenserna för att djurbeståndet ska hållas på en lämplig nivå.