• Första sidan
  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Ta kontakt
  • Familj
  • Skriv insändare
  • Tipsa oss!
  • Kortet.fi
  • Mainosta
  • Jobba på VN
Hem
  • Nyheter
  • Blåljus
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Opinion
  • Livsstil
  • Bloggar
  • Frida
  • Studio HBL
  • Nyheter
  • Blåljus
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Opinion
  • Livsstil
  • Bloggar
  • Frida
  • Studio HBL
    • Ledare
    • Insändare
    • Kolumner
    • Webbfrågan

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    John-Erik Jansén
    John-Erik Jansén
    En illa utarbetad reform kan göra skattesystemet mindre transparent, och i värsta fall godtyckligt.

    Grundlagsprövning före ny skatt

    Publicerad: 21.10.2015 20.10

    Ämnesord

    • Finland
    • Politik
    • social- och hälsovårdsreformen
    • finansiering

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    Vårdreformen avancerar, men grundlagsproblemen kommer man inte ifrån.

    Finansieringen av de nya social- och hälsovårdsområdena som i framtiden ska ansvara för vård och omsorg i Finland kräver att skattesystemet läggs om. Regeringen gav i förrgår ut den första rapporten om hur framtidens vårdfinansiering kunde se ut.
    Rapporten stannar för ett alternativ, men understryker att alla modeller kräver noggranna utredningar, och i vissa fall också en grundlagsprövning.

    Den förra regeringens social- och hälsovårdsreform föll i grundlagsutskottet eftersom den stred mot kommunernas rätt att själva bestämma över sina skatteinkomster. Den kommunala finansieringsmodellen är alltså inte längre aktuell. I stället föreslår regeringen att vårdområdena finansieras via staten.
    Det kan ske på flera sätt. Den enklaste modellen är en inkomstrelaterad vårdskatt, men det kan också handla om en skärpning av inkomstbeskattningen, eller om en genomgripande reform av hela skattesystemet.
    Gemensamt för alla modeller är att skattegraden inte får stiga. När kommunerna inte längre behöver finansiera vården utgår reformen från att kommunerna kan sänka sitt skatteuttag i motsvarande grad.

    Det låter lättare än det i verkligheten är.
    När den förra reformomgången nådde så långt att det fanns beräkningar av vilka konsekvenser förändringen får för kommunernas skattesats visade det sig att skillnaden mellan den högsta och den lägsta skatteprocenten ökade från 6 procentenheter till 11.
    Schematiskt kunde man tänka sig att kommunerna sänker sitt skatteuttag så att skattesänkningen motsvarar det som de nu betalar för vården. Men i en del kommuner kostar vården mera än vad intäkterna från kommunalskatten täcker, andra kommuner finansierar sin vård enbart med statsandelar. Då motsvarar sänkt kommunalskatt inte den skatteskärpning som den statliga vårdskatten innebär.
    I rapporten föreslås att vårdskatten utgår från den beskattningsbara inkomsten i kommunalbeskattningen, och är likadan för alla. Men statsskatten är progressiv medan kommunernas skattesats är densamma i alla inkomstklasser.
    Att blanda ihop två modeller gör skattesystemet komplicerat och oöverskådligt.

    Den offentliga finansieringen är en helhet med många delar och variabler, och att nå en helt rättvis balans i det nya systemet är näst intill omöjligt utan en rad kompensations- och utjämningsmekanismer.
    En illa utarbetad reform kan göra skattesystemet mindre transparent, och i värsta fall godtyckligt. För att undvika det kan regeringen inte tillämpa statsministerns princip att göra konsekvensbedömningen efter själva beslutet.

    Den förra reformen stupade på grundlagen, och grundlagsutskottet får en hel del att bita i också när det gäller de finansieringsmodeller som regeringen nu lägger fram. Framför allt handlar det om nyckelprincipen: att kommunalbeskattningen ska lindras för att ge rum för vårdskatten utan höjd skattegrad. Skattegraden måste då mätas per inkomstgrupp, det räcker inte att totalskattegraden är oförändrad om skatten sjunker i en viss kategori och skärps i en annan.

    I det sista stycket på den sista sidan av rapporten säger regeringen att den centrala statsrättsliga frågan är hur man kan sänka nivån på kommunalskatten utan att bryta mot grundlagen. Rapporten undrar också om det över huvud taget är möjligt att införa ett tillfälligt eller permanent tak för kommunernas skattesats.
    Här verkar regeringen ha lärt sig av sin föregångare: grundlagsbedömningen är bättre att göra i början än i slutet av reformprocessen. 

    Ekenäs torg

    17.1.2016 10.57 17.1.2016
    På sista tåget från kejsardömet
    HISTORIA
    premium Eric Lindén, 19, åkte sommaren 1917 i väg på en expedition till Sibirien för att leta guld. Länge hade han tystnadsplikt om resan, som var en affärshemlighet.
    Sylvia Bjon
    13.1.2016 08.22 13.1.2016
    Smycken designas med app
    Nyheter
    premium En guldsmed i Fiskars har valt att kombinera det traditionella hantverket med den senaste tekniken. Han tillverkar smycken som du och jag har designat på våra telefoner.
    Kristoffer Nöjd
    31.12.2015 10.00 31.12.2015
    Bybor av det prisade slaget
    Lokalt
    » Det är gott att leva i Svartå och Pojo. Det tycker årets bybor som andas optimism trots vissa orosmoln vid horisonten.
    Agneta Sjöblom
    3.1.2016 15.58 3.1.2016
    Med Magnus mot sälen
    Lokalt
    premium Trålarhamnen som en gång var fylld av fiskefartyg gapar tom. Den EU-finansierade fiskehamnen i Hangöby används knappt alls. I Hangö finns bara en handfull yrkesfiskare kvar. Magnus Ekström är så gott som ensam om att fiska aktivt. Men än finns det hopp för näringen.
    Kristoffer Nöjd
    23.12.2015 07.00 23.12.2015
    Nu lämnar fiskare Blomqvist torget
    Nyheter
    premium På lördagen fyllde Hasse Blomqvist 68 år. Han inledde dagen med det han gjort i drygt 40 år, nämligen att sälja fisk på torget. Till jul går han i pension.
    Eva Hagman
    10.12.2015 09.57 10.12.2015
    Novia hade charmoffensiv i Raseborg
    Nyheter
    premium Se video där studerande belastar en bro.
    Eva Hagman
    Västra Nyland
    vastranyland.fi

    Kontakta Västra Nyland:

    Redaktion: 019-222822
    Annonser: 019-222888
    Kundtjänst: 019-222866
    pren.vn@ksfmedia.fi

    Besöksadress: Genvägen 4
    Postadress: PB 26, 10601 Ekenäs

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen-Hangon lehti.
    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för Västra Nyland: Marina Holmberg
    Kontakta redaktionen:
    E-post: vnred@vastranyland.fi
    Ring nyhetschefen: 019-222822