Öppet om gymnasierna
Gymnasiereformen föll i den parlamentariska lössläpptheten under den förra riksdagens sista veckor.
Men gymnasierna står fortfarande inför förändringar, både när det gäller läroplanerna och ekonomin. De västnyländska kommunerna fick i går en utredning om gymnasiernas framtidsscenarier.
Rapporten är en faktasamlande konsultutredning, och den innehåller varken politiska bedömningar eller prioriteringar av alternativen. Dem får politikerna stå för, om eller när utredningen omsätts i handling.
Rapporten har ett nollalternativ, där både gymnasienätet och upprätthållarmodellen är oförändrade.
Men ser man till förändringarna i det kommunala servicebehovet är status quo knappast ett alternativ. Under perioden 2013–2029 ökar behovet inom äldreomsorgen med 58 procent.
Den siffran är en indikator som visar varför vård- och omsorgsstrukturen behöver reformeras. I vidare mening gäller förändringsbehovet hela det kommunala uppgiftsfältet.
De svenska gymnasierna kan enligt utredningen räkna med en ganska jämn elevtillströmning, cirka 450 elever varje år.
Utifrån elevantalet kan utredningens nollalternativ, inga förändringar i gymnasienätet, vara motiverat. Men det alternativet ger ingen sparpotential. Kommunernas finansieringsandel växer eftersom statsandelarna minskar.
De övriga alternativen för det svenska gymnasienätet handlar om en lätt gallring, där gymnasierna i Virkby och Karis-Billnäs skulle slås ihop, eller en centralisering på språklig grund där hela den svenska gymnasieutbildningen koncentreras till ett gymnasium i Raseborg.
En faktor som rapporten inte berör men som säkert aktualiseras gäller skolornas betydelse i lokalsamhället. Det är speciellt tydligt i Hangö, som saknar annan utbildning efter grundskolan.
Och i Raseborg är både Karis och Ekenäs så väletablerade gymnasiestäder att det nog blir en hård kamp om vilkendera orten som får hålla sin skola ifall det blir fråga om en sammanslagning.