Långt ifrån bäst i klassen
Finland är nu ett undantag i EU:s ekonomiprognos. Kommissionen betonar inhemsk efterfrågan, vilket svar ger skattepolitiken?
Den kommande regeringen får en bister hälsning från EU-kommissionen. I sin andra prognos för året höjer kommissionen utsikterna för hela EU men sänker prognosen för Finland från 0,8 procent till 0,3 procent i år. Nästa år tror kommissionen att Finlands ekonomi växer med en procent, också det är en nedskrivning med 0,4 procentenheter sedan den tidigare prognosen.
Och det är inte allt.
Finland bryter också mot EU:s regler om budgetdisciplin. Skuldsättningen i relation till bnp är över 60 procent och budgetunderskottet överstiger gränsen 3 procent. Det betyder att Finland ställs under observation och riskerar sanktioner.
Den risken är ändå inte särskilt stor, de flesta EU-länderna bryter mot reglerna utan att råka ut för några påföljder. Men visst är det en prestigeförlust för landet som för bara några år sedan såg sig som EU:s ekonomiska mönsterelev.
Då är det betydligt allvarligare att Finland nu har befäst sin ställning i EU:s absoluta bottenskikt. Det är bara Cypern som har långsammare tillväxt.
Lågt oljepris, stabil global tillväxt, svagare euro och centralbankens åtgärder gör att ekonomikommissionären Pierre Moscovici talar om den ljusaste våren på många år för Europas ekonomi. Men inte i Finland.
Finland bryter visserligen den tre år långa recessionen, men takten är långsam.
Kommissionen säger i sin allmänna kommentar att inhemsk efterfrågan är den viktigaste faktorn bakom bnp-tillväxten i Europa. Också här skiljer Finland sig från de övriga. I hela EU ökar den inhemska efterfrågan med 2,1 procent i år, i Finland med 0,4 procent.
Den lilla tillväxten härstammar från små löneförhöjningar och skattelättnader, vilket understryker kravet att totalskattegraden inte längre kan stiga, allra minst eftersom löneförhöjningarna fortfarande rör sig kring delar av en procent.
Kommissionen ger så småningom detaljerade åtgärdsförslag till medlemsländerna. Pierre Moscovici går inte in på vad rekommendationerna till Finland blir, men säger att de bygger på den aktuella prognosen.
Då synar kommissionen bland annat hur den nya regeringens ekonomiska program inverkar på köpkraften. Konsumenternas pengar är en viktig drivkraft i ekonomin.
Konjunkturbarometern som Finlands näringsliv EK presenterade i går stöder huvuddragen i EU-kommissionens prognos. Barometern som speglar företagens förväntningar visar att utsikterna har blivit aningen positivare, men det finns inga tecken på någon tydlig vändning till det bättre. Byggbranschen, som är en viktig sysselsättare, tror fortfarande att tiderna blir ännu sämre.
Sysselsättningen försämras över lag.
Generellt säger företagen att svag efterfrågan är det klart största hindret för verksamheten.
Också här finns ett budskap till den nya regeringen: att få fart på investeringarna, både privata och offentliga, är högprioriterad konjunkturpolitik.
Finns det då inga ljusglimtar i ändan av tunneln?
Jo, åtminstone en. Den tysk-finländska handelskammaren har pejlat stämningen bland de cirka 300 tyskägda företagen i Finland. De flesta av dem hör till kategorin små och medelstora företag, med upp till femhundra anställda.
Och de är optimistiska. Över hälften tror att omsättningen ökar, nästan en tredjedel tänker nyanställa och en fjärdedel kommer att investera mera än i fjol.
Trots eurokrisen och situationen i Ryssland går det överraskande bra för de tyska dotterbolagen, sammanfattar handelskammarens vd Dagmar Ossenbrink.