Vårdreformen haltar vidare
Enklare modell för vårdreformen, men grundlagsutskottet hade också andra rekommendationer.
På tisdagskvällen lyckades social- och hälsovårdsutskottet åstadkomma en ny version av social- och hälsovårdsreformen i stället för den som underkändes av riksdagens grundlagsutskott för en vecka sedan.
Uppgifterna om den nya modellen var knapphändiga i går. Man vet att de fem vårddistrikten har slopats, i stället blir det en samkommunsmodell som bygger på nitton social- och hälsovårdsområden. De utgår från de nuvarande sjukvårdsdistrikten.
En liknande social- och hälsovårdsförvaltning existerar redan i Södra Karelen.
Modellen är en av de tre tänkbara som grundlagsutskottet ansåg kunde ligga till grund för det fortsatta arbetet med reformen.
Med en nivå i stället för två blir strukturen enklare, samtidigt har kommunerna bättre kontroll över hur deras pengar används. I det avseendet har den nya modellen bättre möjligheter att klara grundlagsutskottets förnyade granskning.
Varför höll regeringen så ihärdigt fast vid modellen med fem jättestora vårddistrikt om det en gång var så här enkelt att slopa dem?
Men även om social- och hälsovårdsutskottet nu har levererat en enklare förvaltningsmodell så är social- och hälsovårdsreformen långt ifrån färdig.
Grundlagsutskottet rekommenderade också att den nya modellen bereds på nytt i regeringen och helst också på bred parlamentarisk bas. Dessutom måste de ekonomiska beräkningarna göras om så att man får hållbara kalkyler över utfallet för kommunerna. Kommunerna borde också få uttala sig.
Men det finns inte tid för någonting av det innan riksdagen håller sitt sista plenum den 14 mars.
Kan utskottet ge reformen grönt ljus om den bara uppfyller en av rekommendationerna?
Om reformen blir verklighet i den här formen får nästa regering ta ställning till om den verkligen uppfyller sitt syfte: att ge finländarna en mera jämlik social- och hälsovård som dessutom är så kostnadseffektiv att den kan minska hållbarhetsgapet i statsfinanserna.