Missnöjda, men med vad?
Invånarna ger motstridiga signaler om kommunens service.
Grannarna Hangö och Raseborg placerar sig sist, 73:e, respektive näst sist i analysföretaget EPSI Finlands undersökning av vad invånarna i fjol tyckte om sina hemkommuner.
Rankningen försämrades både vad gäller poäng och placering jämfört med 2013. Då var Hangö nummer 69 och Raseborg 67 av 75 kommuner.
Kommuninvånarnas missnöje korrelerar med resultatet av en undersökning våren 2014 där företagen fick säga vad de anser om den kommunala näringspolitiken. Där var Hangö på plats 201 och Raseborg på plats 194, av 207 kommuner.
Möjligen speglar svaren mera en känsla än ett specifikt missnöje. Eftersom det är en landsomfattande utredning är antalet deltagare per kommun också rätt litet, i Raseborg 89 och i Hangö 31, EPSI:s minimigräns är 30.
Det har varit glest med goda nyheter från både Hangö och Raseborg. Hangös stadsstyrelseordförande Jouko Kavander talar om en allmänt pessimistisk stämning.
I Raseborg pekar kollegan Anders Walls på problem inom vården. Stadens image har inte heller förbättrats av kritiken mot byggnadsinspektionen. I en del - men inte alla - finskspråkiga kretsar har beslutet att inleda undervisningen i svenska på ettan fått skarp kritik.
Om det handlar om ett ospecifikt missnöje är det svårt att gå in med konkreta åtgärder. Därför borde de båda städerna nu försöka ta reda på vad invånarnas missnöje bottnar i.
Men det är inte alltid lätt att veta vad medborgarna vill.
Raseborg gjorde en invånarenkät våren 2013. Där tyckte en klar majoritet att staden kan minska fritidsverksamheten, slå ihop skolor, hålla museet stängt på vintern, slopa dyra MBI-kurser och dra ned på kultur och administration.
Men när den här sortens åtgärder verkställs blir det sällan jubel bland invånarna. I stället skriver de ut ett dåligt betyg när de får säga vad de tycker om kommunens service.