Ljus från väster?
De små och medelstora företagen, med mellan 5 och 250 anställda, är goda sysselsättare. Deras framtidsutsikter ger en vink om sysselsättningsutvecklingen.
Den senaste arbetslöshetsstatistiken är dyster, antalet arbetslösa har ökat med över 30 000 på ett år, nu finns det nära 320 000 personer i arbets- och näringslivsbyråernas register.
Tyvärr ger de färska prognoserna från de små och medelstora företagen inga signaler om en vändning till det bättre.
Tvärtom, enligt Kauppalehtis enkät tror majoriteten av företagen att de ekonomiska utsikterna försämras under de närmaste tre månaderna. KL använder ett index för att beskriva framtidsutsikterna. Om indexet är över 50 poäng går utvecklingen mot det bättre, under 50 betyder sämre tider.
Nu står indexet på 49,6, den lägsta noteringen på två år.
De små och medelstora företagens pessimistiska syn på framtiden korrelerar med de stora industriföretagens syn, näringslivets förbund EK:s färska förtroendeindikator visade att företagen inte ser några tecken på en uppgång inom de närmaste månaderna. Den sega och långvariga recessionen gnager på fundamenten i den finländska ekonomin.
I det här läget får varje positiv nyhet stor uppmärksamhet.
Senast gällde det exporten. I september ökade exporten med över tio procent, en stor andel i det har varvet i Åbo. Men också andra verkstadsföretag noterar att orderböckerna börjar svälla till, det handlar bland annat om komponenter för maskiner och anläggningar.
Men företagsledarna varnar ändå för överdriven optimism, det finns också tecken på att orderingången mattas av, det är inte minst situationen i Ryssland och de ekonomiska sanktionerna som väcker oro.
I ett globalt perspektiv finns det vissa hoppfulla signaler, världsekonomin växer med USA som lokomotiv, och också i Europa börjar tillväxten ta fart - med Finland som ett av undantagen.
Att euron nu har börjat försvagas ger på längre sikt draghjälp åt den finländska exporten.
Rysslands inverkan ska inte heller överdrivas, exporten till EU-länderna är fem gånger större än Rysslandsexporten, det behövs inte så stor tillväxt i EU-handeln för att kompensera för den uteblivna östexporten.
Finland har under den senaste tiden börjat snegla mot Sverige för att hitta impulser för det nytänkande som krävs för att komma till rätta med stagnationen som är både ekonomisk och mental.
Sveriges tidigare finansminister Anders Borg ska utvärdera Finlands ekonomi på statsminister Alexander Stubbs uppdrag, Stockmann rekryterade sin nya vd i Sverige, och förra veckan var ett namnstarkt garde ur den svenska näringslivseliten på studiebesök. Delegationen leddes av kung Carl Gustaf.
I delegationen fanns huvudmannen för Wallenbergdynastin, Jacob Wallenberg, rankad som nummer ett i det svenska näringslivet.
Jacob Wallenberg gjorde en intressant markering i en intervju i Helsingin Sanomat. Wallenbergs investeringsbolag Investor har under de senaste åren börjat satsa på tjänster inom hälso- och sjukvårdssektorn vid sidan om industrin. Än så länge handlar det om att följa med utvecklingen, går det att förtjäna på vård och omsorg, undrar Wallenberg.
Frågan är en brandfackla i vår vårddebatt som koncentreras på social- och hälsovårdsstrukturerna.
Här har ju regeringen sagt bestämt nej, ansvaret ska entydigt finnas hos den offentliga sektorn och de gigantiska förvaltningsstrukturer som nu byggs upp.
Privata intressen ska bara ha en kompletterande roll. Och att tala om vinster inom vården är otänkbart.
Industri- och finansmannen Jacob Wallenberg påpekar att utvecklingen inom bilindustrin har skett som en följd av konkurrens och teknologisk utveckling, inte som ett resultat av statlig reglering.
Verkligheten är inte riktigt så entydig, samhällets krav på säkrare och bränsleeffektivare bilar drev in utvecklingen på det spåret.
Men staten gjorde inte själva jobbet.