Gammal och ensam
Ensamhet är en smärtsam del av vardagen för många äldre människor. De som lever sina aktivaste år i arbetslivet och kämpar med att få tiden att räcka till för alla åtaganden och förpliktelser har inte så lätt att förstå hur ekorrhjulet kan förbytas i tomhet på äldre dagar.
Så är emellertid fallet och man uppskattar att omkring 300 000 finländare över 70 år lider av ensamhet ofta eller ständigt. Centralförbundet för de gamlas väl räknar med att ensamheten berör var tredje åldring och att känslan förvärras ju äldre man blir.
Ensamhet är inte entydigt samma sak som att leva allena. Man kan bo ensam och ändå vara tillfreds med livet, för att släkt, vänner och aktiviteter ger meningsfullt innehåll. Utan sådant blir upplevelsen av tomhet och utanförskap en börda, som tär på självkänslan och får människan att känna sig värdelös.
Förutom att upplevd ensamhet naturligtvis är ett personligt gissel, så har den allvarliga konsekvenser både för den psykiska och fysiska hälsan. Ensamhet leder till minnesstörningar och depression, den förorsakar hjärtsjukdomar, försvagar motståndskraften och påverkar nervsystemet, vilket i sin tur ökar risken för ett flertal andra sjukdomar.
Det är ett faktum att de ensamma använder betydligt mera social- och hälsovårdstjänster än andra. Därför kan man inte tala om ensamhet bara som en form av mänskligt lidande utan bör betrakta den som en angelägen samhällelig fråga, som ger upphov till betydande kostnader.
Försämrad hälsa är en omständighet som i hög grad begränsar äldre människors möjligheter att röra sig utanför hemmet. Hand i hand med ålderdomens skröplighet går också yttre omständigheter, som bidrar till att gamla människor blir isolerade.
Den gerontologiska forskningscentralen vid Jyväskylä universitet har nyligen undersökt hur 850 personer i åldern 75–90 år upplevt att hinder i hemmet och närmiljön, den individuella hälsan och personliga målsättningar har påverkat deras fysiska aktiviteter, rörlighet och livskvalitet.
Undersökningen visade att en tredjedel bar på känslor av ensamhet och att den omgivande miljön spelade en avgörande roll i sammanhanget. Vintertid är det risken för att halka som utgör ett effektivt hinder för att gå ut, andra begränsningar är avsaknaden av hiss i höghus, långa gångavstånd och branta backar.
En enda sådan olägenhet fördubblade sannolikheten för att känna sig ensam och om de var fler ökade den ytterligare.
Den slutsats som forskarna drar av undersökningen är att hinder i närmiljön ökar rädslan att röra sig där och gör att man undviker att gå ut. De gamla upplever att de förlorar sin autonomi – möjligheten att själva bestämma när och vart de vill gå. På det sättet blir levnadsrummet allt mindre och ensamhetskänslan större. Livskvaliteten lider.
I dagens samhälle där målsättningen för äldreomsorgen uttryckligen är att de äldre så länge som möjligt ska kunna bo i sina egna hem med hjälp av behövliga stödtjänster leder ensamheten till en ångestfylld tillvaro för allt fler. Det kan drabba vem som helst – också den som har levt ett aktivt och innehållsrikt liv.
Ensamhetskänslorna i livet beskrevs av 83-åriga Karisbon Gurli Nurmi i radioprogrammet Samtal om livet i förra veckan. Hon är en känd profil i staden tack vare ett långvarigt samhälleligt engagemang. Hon var verksam i politiken och föreningsvärlden och rörde sig i vida kretsar. I dag är hon bunden till hemmet och sticker inte under stol med att hon känner sig isolerad.
Programmet är en del av Yles riksomfattande kampanj Använd hjärtat, som vill fästa uppmärksamhet på dem som ofrivilligt är ensamma. Ett mål är att sammanföra unga och äldre, skolor och studerande uppmanas att ordna aktiviteter för den äldsta generationen.
Det finns många frivilligorganisationer, som försöker lindra ensamheten bland de gamla. Den julkampanj som Helsinkimissio – en medborgarrörelse i huvudstaden – nyss har inlett påminner om att var och en i sin näromgivning har någon äldre person, som skulle bli glad av ett telefonsamtal eller besök.
Att rikta blickarna på de ensammas belägenhet är ett välvalt syfte för kampanjer inför julen. En liten handling är som ett ljus i mörkret, den lyser upp tillvaron och skingrar rädslor.