Den nya stadsdirektören
På sin 62-årsdag meddelade Raseborgs stadsdirektör Mårten Johansson inför stadsfullmäktige att han går i pension senast om ett år. Det var samtidigt startskottet för jakten på en efterträdare.
Det behövs en stadsdirektör som jobbar för mer företagande, nya företagsetableringar och inflyttning, en direktör som kan driva skötseln av kommunen effektivt för att få ekonomin på fötter.
Raseborgs många fördelar - läge, kultur, miljö och natur - måste kunna marknadsföras effektivare. Direktören bör ha god samarbetsförmåga både inom staden och regionen, vara initiativrik, sprida positiv anda och ha omfattande nätverk i olika riktningar i sitt bagage. Det krävs också kunskap om hur den offentliga sektorn fungerar och viss erfarenhet av att arbeta med politiker skadar knappast heller.
Stadsdirektörsstolen är en blåsig plats. Om du upplevs som passiv får du kritik, precis på samma sätt som om du upplevs för aktiv. "Stadsdirektören ska veta var gränsen går och inte blanda sig i politiken och i politikernas göranden" - den kritiken kan hen få höra både från politiker och invånare även om det bakom stadsdirektörens agerande endast ligger en vilja att få saker och ting att gå framåt.
Förändringarna över historien är stora i hur kommuninvånare upplever och bemöter kommunens högsta tjänsteman. En tidigare vördnad och respekt har förbytts i fräck respektlöshet, misstänksamhet och rentav förakt. Åtminstone Mårten Johansson har fått uppleva detta mer än någon stadsdirektör förtjänar - i huvudsak i form av anonyma nätkommentarer.
Enligt Raseborgs förvaltningsstadga leder stadsdirektören underställd stadsstyrelsen stadens operativa verksamhet. En nordisk jämförelse visar att kommundirektörsrollen i Finland har en politisk profil och kommundirektörer i vårt land upplever att de är direkt ansvariga inför kommuninvånarna, trots att de är underställda kommunstyrelserna.
Med tanke på invånarnas kommande relation till den nya stadsdirektören i Raseborg skulle det säkert vara på sin plats också med ett öppet tillfälle där kandidater kan höras.
Enligt en färsk kartläggning har kommundirektörstjänsterna blivit mindre attraktiva. Under slutet av 1990-talet hade varje kommundirektörstjänst i genomsnitt 19 sökande, men under 2000-talet har det sjunkit till 11 sökande.
Efterfrågan i Svenskfinland är stor just nu. I Pargas väljer man en efterträdare till Folke Öhman i januari och i flera åländska kommuner har kommundirektörstjänster nyligen varit lediganslagna.
Också i Lojo, Ingå och Hangö står ett direktörsbyte för dörren men det är Raseborg som nu öppnar stadsdirektörsrallyt i Västnyland och hoppas på många kandidater.
I Raseborgs nuvarande ledning finns stadssekreterare Thomas Flemmich och kamrer Thomas Karlsson, som båda är goda administratörer - men har de intresse för att axla den betydligt synligare stadsdirektörsrollen? Kanske chefen för intern service Arne Nummenmaa har ett större intresse?
Tidigare bildningschefen Bob Karlsson har samlat erfarenhet på Utbildningsstyrelsen och om han känner sig mogen för en återflytt i stadens tjänst kunde stadsdirektörsjobbet vara en utmaning.
Då Johansson fick jobbet fanns Mikael Borgman bland de sökande. Nu finns ingen given kandidat bland politikerna. Fullmäktigeordförande Thomas Blomqvist kunde vara tänkbar, men han siktar åtminstone enligt tidigare planer på att fortsätta i riksdagen. Kanske en annan riksdagskandidat, Kukka-Maaria Luukkonen, stadsgeodet i Hangö och fullmäktigeledamot i Raseborg, tilltalas av stadsdirektörsjobbet?
Eller kan avgående riksdagsledamot Christina Gestrin vara intresserad?
Eftersom direktörerna i grannkommunerrna i Västnyland också närmar sig pensionsåldern, så finns där inte någon tänkbar efterträdare, men hur är det med Tom Simola i Kimitoön? Ifall han inte flyttar över kommungränsen norrut, till Pargas, där man hinner välja ny stadsdirektör före Raseborg.
Ur SFP-ministrars tidigare medarbetarkretsar har flera finlandssvenska kommundirektörer lyfts upp. En tänkbar kandidat i den här gruppen är Hangöbon Stefan Långström. Han har vid det här laget en bred arbetserfarenhet från både kommuner och näringslivet. För närvarande är han HR-chef på Forcit.
Politisk hemvist borde ändå inte få styra valet. Förhoppningsvis är SFP i Raseborg moget att välja den bästa kandidaten, även om det i bakgrunden skulle finnas en starkare koppling till ett annat parti.