Lyftet kom av sig
För fyra år sedan steg deltagandet i församlingsvalet till 17 procent.
Det var ett rejält lyft jämfört med det tidigare valet då deltagandet stannade vid 14,5 procent.
Men trenden med ökande intresse för församlingsvalet fortsatte inte i årets val, nu var valdeltagandet 15,5 procent.
Den evangelisk-lutherska kyrkan förde en aktiv och synlig kampanj för att höja valdeltagandet och skapa intresse. Med modell från riksdags- och kommunalvalen fanns det nu också möjlighet att pejla kandidaternas åsikter i ett kandidattest på nätet.
Ändå blev valdeltagandet lågt.
Men ser man på valdeltagandet i ett längre perspektiv är det kanske inte riktigt så illa som det ser ut. Deltagandet var ju en procentenhet högre än i valet 2006. Mot den bakgrunden verkar det som om kyrkans aktiveringskampanjer nog ger resultat.
Det fanns också några omständigheter som bidrog till att församlingsmedlemmarna var mera engagerade för fyra år sedan.
En orsak var att det var första gången som 16- och 17-åringar kunde rösta. Men de var inte särskilt aktiva, de yngsta väljarnas valdeltagande stannade under det allmänna deltagandet.
Hösten 2010 fördes det en livlig debatt om kyrkan och homosexualitet. Den startade med ett inlägg där minister Päivi Räsänen tog avstånd från homosexualitet i en tv-diskussion. Det ledde till massutskrivningar ur kyrkan, trots att ministern ju inte talar i kyrkans namn.
Debatten och massutskrivningarna ökade intresset för kyrkan, och då inföll församlingsvalet vid rätt tidpunkt. Folk som vanligen inte brukade rösta fick nu ett incitament att gå till urnorna.
I år saknades den här brandfacklan, men frågan är ju högaktuell då riksdagen i höst behandlar medborgarinitiativet om att ge samkönade par rätt att ingå äktenskap.
I det förra valet röstade knappt 15 procent av 16- och 17-åringarna. I år sjönk andelen till cirka 8 procent. Flickorna var flitigare, 9, 4 procent av flickorna och 7,4 procent av pojkarna använde sin rösträtt.
Trenden märks också i åldersfördelningen för de nya församlingsorganen. Cirka sju procent av dem som nu valdes är under 30 år, för fyra år sedan var 8,7 procent av de invalda under 30.
Biskop Björn Vikström tar det sjunkande valdeltagandet som ett tecken på att kyrkan inte har lyckats följa upp den positiva vågen från det förra valet. Han tror också att det minskande intresset bland de unga visar att ungdomarna inte har lyckats få sin röst hörd i tillräcklig utsträckning.
Den analysen är säkert rimlig. Samtidigt är det ett faktum att folkvalda institutioner har en viss inneboende tröghet som gör att det tar tid innan förändringar och nytänkande slår igenom. De som är under trettio är ju trots allt en liten minoritet bland de invalda, låt vara att man inte ska sätta likhetstecken mellan ålder och motvilja mot förändringar.
Kyrkan var en pionjär när det gällde att sänka rösträttsåldern. Frågan är också aktuell i de politiska valen, bland annat föreslår samarbetsorganisationen Allianssi att rösträttsåldern sänks till 16 år. Förslaget har stöd också bland partierna.
Om valdeltagandet bland de yngsta hade hållits på samma nivå eller ökat hade kraven på sänkt rösträttsålder nog fått vind i seglen.
Församlingsvalet skiljer sig förstås från de politiska valen, men det låga deltagandet är nog ett tecken på att ungdomarnas intresse att använda sin rösträtt kanske inte är så stort som ungdomsorganisationer och partier hoppas.
I Västnyland noterade den nybildade Ekenäsnejdens svenska församling ett hyggligt valdeltagande, 15,3 procent. Den nya gemenskapen väckte intresse, i förra valet var det bara drygt tio procent av medlemmarna i Ekenäs församling som röstade.
Sjundeåborna var i alla fall de aktivaste väljarna, 24, 3 procent röstade. Sjundeå avvek från rikstrenden genom att ha ett högre valdeltagande nu är för fyra år sedan. I Sjundeå var också ungdomarna engagerade, 12,1 procent av 16- och 17-åringarna röstade, det kan jämföras med 2,9 procent i Karis-Pojo svenska församling.
Andra församlingar har säkert orsak att se om de kan lära sig något av Sjundeå.