Allt längre till BB
Antalet förlossningar som skedde på väg till sjukhuset ökade med 20 procent i fjol.
Det handlar om cirka 150 barn. Förlossningar på väg till BB ökade överallt, men i synnerhet i södra och västra Finland, konstaterar Institutet för hälsa och välfärd THL.
Nu planerar ytterligare minskningar av antalet förlossningssjukhus, det beror på den nya jourförordningen som inom kort godkänns i regeringen. I en tidigare version av förordningen hette det att en förlossningsavdelning måste ha beredskap att sköta ungefär 1 000 förlossningar per år, nu har formuleringen skärpts så att sjukhuset måste komma upp till 1 000 årliga förlossningar, enbart beredskapen räcker inte.
Det betyder att både Borgå sjukhus och sjukhuset i Lojo riskerar att mista sina BB-avdelningar. Också sjukhuset i Salo ser ut att förlora sitt BB, där föds ungefär 670 barn varje år.
Borgå har beredskap för 1 200 födslar, men kommer upp i cirka 900 per år. Lojo ligger ungefär på samma nivå.
Neddragningen av förlossningssjukhusen motiveras med säkerheten. I mindre sjukhus där jouren inte fyller de nya måtten bedöms skaderisken vara större, men samhället vill garantera att förlossningsvården är jämlik i hela landet. Samtidigt vill samhället spara 25 miljoner per år genom att lägga ned de mindre BB-avdelningarna.
Omsorgsminister Susanna Huovinen betonar tryggheten, förlossningsavdelningarna ska ha omedelbar beredskap till akuta kejsarsnitt under alla tider av dygnet. Hon tycker att det är orimligt att det nu finns sjukhus som uppfyller kraven och sådana som inte gör det.
Att antalet förlossningar på väg till sjukhuset har ökat är förstås inte bra, men ministern tror att det kan bero på att de väntande mammorna har väntat för länge med att åka i väg till sjukhuset.
När BB i Ekenäs lades ned för drygt fyra år sedan var argumenten desamma. Sjukhuset hade inte tillräcklig jourberedskap, och det spelade ingen roll att olycksstatistiken inte visade att det skulle ha varit otryggt att föda eller födas i Ekenäs. Nedläggningen drevs igenom med knapp majoritet i HNS:s styrande organ.
Nu är man i Borgå orolig för samma utveckling. Ett visst hopp finns det ändå då HNS-ledningen den här gången verkar stå på det lokala sjukhusets sida. HNS:s vd Aki Lindén säger till Borgåbladet att man inte får läsa förordningen så att man stirrar sig blind på en siffra.
Tusen förlossningar kan vara riktgivande, men en viss variation måste tillåtas. Aki Lindén säger också att när Ekenäs stängdes så fanns det en vilja i HNS att koncentrera verksamheten till Helsingfors. Men just nu finns det ingen sådan vilja.
Mika Gissler som är forskningsprofessor vid THL köper inte trygghetsargumentet rakt av. Statistiskt är det större risk att ett nyfött barn dör vid ett sjukhus som saknar jour. Om alla förlossningar koncentreras till de stora sjukhusen kan man kanske rädda två eller tre barn per år. Men lika många barn avlider för att de inte hinner fram till förlossningssjukhusen.
En indragning av förlossningsavdelningen vid Borgå sjukhus innebär också en avsevärd försämring av den svenska vårdservicen i södra Finland, framhåller SFP-riksdagsledamoten Mikaela Nylander. Det är lätt att se en fortsättning på den trend som inleddes i Ekenäs.
I Ekenäs fanns det vissa försök att göra den svenska förlossningsvården till en resurs som kunde locka föderskor från huvudstadsregionen. Borgå kan kanske placera sig i samma nisch för att stärka sin position.
För Västnylands del är det oacceptabelt om BB i Lojo också försvinner. Att lägga ned den här resursen är ännu ett steg i utarmningen av Västnyland. Ett hot mot BB i Lojo hotar också de västnyländska kommunernas möjligheter att vara attraktiva för unga familjer.
Samtidigt skulle en försvagning av Lojo sjukhus försvaga regionens chanser att göra sig gällande när social- och hälsovården struktureras om.