Lönsamma invandrare
Invandrare är något som väcker debatt i en massa forum. Vad invandrarna kostar landet är ett av de mest debatterade ämnena. Många har en bestämd åsikt och åsikterna kan variera stort från person till person. Mycket tyckande baseras på annat än kalla fakta. Det är synd, för det leder till en snedvriden debatt.
Nu finns det emellertid färskt material att bygga sin argumentering på. Statens ekonomiska forskningscentral, VATT, har undersökt invandrarna som en del av Finlands ekonomi. Vi får för första gången svar på vilken invandringens inverkan är på den offentliga ekonomin.
Här kommer beviset på att förutom att Finland kan visa medmänsklighet och solidaritet och ge invandrare trygghet och utkomstmöjligheter kan invandrarna i sin tur ge vårt land mer än de kostar.
Om man nöjer sig med att koka ner allting i analysen i en enda mening kunde den låta så här: " De flesta invandrare kommer till Finland i arbetsför ålder och om de lyckas komma in på arbetsmarknaden gör staten en vinstaffär."
Slutsatsen är att en invandrare kan ge ett plus i statskassan, i motsats till medelfinländaren som ger ett minus eftersom barndomen och uppväxttiden är en kostsam affär för den offentliga sektorn. Under en normal arbetskarriär lyckas finländaren betala bort sin "skuld" till staten, men då ålderdomen igen kräver en hel del insatser från den offentliga sektorn sida blir det ett minus på sista raden.
En förutsättning för att invandrarna verkligen ska bli en lönsam affär - till skillnad från vad alla invandrarfientliga och -skeptiska påstår - är att integreringen lyckas. VATT understryker i sin analys vikten av detta, att invandrarna blir hemmastadda, lär sig språket och utbildar sig. Trots att det kostar staten och kommunerna en slant är det väl investerade pengar.
Integreringen av invandrare kom med i lagstiftningen 1999 och den förändring som har skett därefter visar på stora framgångar. Skräddarsydda integreringsplaner började göras upp för alla invandrare och det bar frukt. Språkkurser, annan utbildning, arbetspraktik och yrkesvägledning krympte relativt snabbt skillnaden i sysselsättningsgrad mellan finländare och invandrare till tio procentenheter. På tio år höjdes också invandrarnas inkomster med hälften.
Att sysselsätta invandrarna och deras barn är en nyckelfråga. Och det lyckas bäst genom framgångsrik integration.
Juhana Vartiainen, överdirektör på VAT, tar oss också från den villfarelsen att utlänningar kommer hit och tar våra jobb och förvärrar arbetslösheten.
- Arbetslösheten beror inte på för stor arbetskraft utan på stelheten på arbetsmarknaden och i lönebildningen, skriver Vartiainen i Suomen Kuvalehti i en kommentar till analysen.
Integreringen av invandrare är till nytta och en lönsam satsning både för att öka jämlikheten och statskassan. Resultaten av VATT:s analys bör ge fart åt ansträngningarna att ytterligare förbättra integreringen.
Resultaten är också glädjande för det finlandssvenska projektet FIKA, som är en del av Luckans integrationsverksamhet. Det är fråga om stödformer och sysselsättning för invandrare med tredje sektorn som resurs. Bland annat Lärkkulla, Västra Nylands invandrartjänst och Raseborgs stad deltar i detta.
Tyvärr har den här analysen hittills inte fått den uppmärksamhet den skulle vara värd. Helsingin Sanomat skrev om den förra veckan, men i övrigt har den gått relativt obemärkt förbi.
VATT:s analys är välkommen och innehållet bör få spridning även bland invandrarkritiker. Fakta får gärna finnas med i den ställvis hätska debatten. Kanske åtminstone en del av den då kunde bli lite mindre hätsk. Argumenten om att invandrarna tar våra jobb och kostar samhället en massa pengar tappar sin trovärdighet då en seriös analys visar ett helt annat resultat.
Varför inte börja med att dela ut den här rapporten till alla riksdagsledamöter. Också från visa grupper på Arkadiabacken sprids en hel del vilseledande prat om hur det egentligen är med invandrarna.
VATT sticker förresten hål på ytterligare ett vanligt argument mot invandrare som inte håller. Analysen visar att brottsligheten bland invandrarunga visserligen är hög, men inte högre än bland finländska unga som kommer från liknande socioekonomiska förhållanden.
Då äppel jämförs med äppel och inte med päron fås ett sanningsenligare resultat.