Elsa hotar kustbanan
I omkring fyrtio år har planerna på en ny bansträckning mellan Helsingfors och Åbo via Esbo och Lojo, Elsa, aktualiserats, förkastats och dykt upp igen.
Elsa finns med i den övergripande planeringen, det finns en samsyn mellan Nylands förbund och Egentliga Finlands förbund om hur banan kunde dras.
När Kommunikationsministeriet senast utvärderade planerna på snabbare förbindelser mellan Helsingfors och Åbo kom man till att det samhällsekonomiskt mest lönsamma alternativet i alla fall är att rusta upp kustbanan. Då bygger man på existerande infrastruktur, och undviker de stora miljöingrepp som en helt ny järnvägsdragning innebär.
Elsabanan skulle förkorta resetiden mellan Helsingfors och Åbo med cirka 20 minuter, förutsatt att man använder befintligt tågmateriel.
Elsas tillskyndare gör nu en ny framstöt. Den här gången är planerna kopplade till EU:s stambanekorridor som går under namnet TEN-T och förbinder Medelhavet med Skandinavien och gränsen till Ryssland. En av de här gränskontakterna finns i Finland, andra finns i Lettland och Polen.
I en skrivelse till Kommunikationsministeriet säger landskapsdirektörerna i de båda förbunden tillsammans med de berörda stads- och kommundirektörerna att Finland genast ska sätta i gång planeringen av Elsabanan med stöd från EU:s TEN-T-projekt. Finland kunde få 200 - 300 miljoner euro under perioden som sträcker sig till 2020.
Stadsdirektör Simo Juva i Lojo räknar optimistiskt med att projektet kan leda till att sträckan mellan Lojo och Esbo kan bli färdig redan på 2020-talet, cirka tio år tidigare än dagens planering utgår från.
Aktörerna bakom Elsa framhåller att banan ger snabbare persontågsförbindelser, samtidigt som den effektiverar godstrafiken och länkar samman hamnarna i Helsingfors, Nådendal och Åbo. Tillskyndarna har döpt projektet till "En timmes tåg", resan mellan Helsingfors och Åbo skulle alltså klaras av på bara en timme, halva tiden jämfört med dagens tidtabell.
I skuggan av visionerna om ett toppmodernt järnvägsnät mellan Medelhavet och Östersjön och Finska viken är det ändå skäl att se vilka följder "entimmeståget" får på närmare håll.
I Västnyland har Elsabanan varit en trafikpolitisk mardröm.
Elsa innebär att kustbanan klassas ned, Karis slutar att vara en knutpunkt för de snabba järnvägsförbindelserna österut och västerut.
Men kustbanan är ett viktigt element i de västnyländska kommunernas utvecklingsstrategi, den handlar bland annat om att bygga ut samhällsstrukturen i anslutning till järnvägen för att underlätta pendlingen.
En Elsabana betyder också att staten prioriterar förbindelserna mellan stora regioncentra och låter mindre regioner hamna i bakvatten. Sämre förbindelser minskar automatiskt regionens möjligheter att locka invånare och företag, Västnyland skulle förlora en livsviktig utvecklingsresurs.
Om staten satsar på en ny bansträckning skruvas utvecklingsanslagen för kustbanan ned till ett minimum. Senast då får man skrinlägga planerna på dubbla spår och på en elektrifiering av banan till Hangö.
Det eventuella EU-stödet används nu som ett lockbete, men det täcker högst hälften av kostnaderna. När frågan senast var aktuell, år 2011, beräknades enbart kostnaden för sträckan Esbo - Salo till mellan 1,2 och 1,3 miljarder euro. I dag är den säkert i underkant.
Och entimmesvisionen kräver dessutom en investering i rullande materiel av helt annan klass än dagens snabbtåg.
Den västnyländske riksdagsledamoten Thomas Blomqvist, SFP, framhöll i går att en ny järnvägsförbindelse mellan Helsingfors och Åbo är orealistisk, och att EU-pengarna i stället ska användas för att rusta upp kustbanan.
Det är en välkommen markering.
Men de politiska krafterna som stöder kustbanan måste aktivera sig, EU-kommissionen håller just nu på med en plan för de olika korridorerna i TEN-T-nätet, planen ska godkännas av medlemsländerna i slutet av det här året.
Då måste Finland se till att det är kustbanan och inte Elsa som tas in i planeringen.