Bra grej - hyvä juttu!
Bildningsnämnden i Raseborg föreslår ett språkprogram i samband med arbetet med en ny läroplan som skulle göra det andra inhemska språket obligatoriskt redan från första klassen i lågstadiet. Det betyder alltså att alla elever i finska skolor skulle börja läsa svenska genast då de inleder sin skolgång och på motsvarande sätt finska redan från ettan för alla svenskspråkiga elever.
Det här skulle också vara en välkommen markering samtidigt som hela den obligatoriska svenskan kommer upp i riksdagen med anledning av ett medborgarinitiativ som vill göra svenskan till ett helt frivilligt ämne.
Raseborg har två huvudspråkgrupper, av vilka den svenska är dubbelt större än den finska. I delar av staden är tvåspråkigheten större än i andra. Det är ingen hemlighet att finskan utgör ett problem för många svenskspråkiga speciellt i gamla Ekenäs. Bland abiturienter är finskan ofta det svåraste ämnet.
Att inleda studierna i finska genast från ettan är säkert ett bra sätt att förbättra elevernas möjligheter att lära sig finska bättre än i dag. Undervisningen i sig kan givetvis också ses över.
Bland de finskspråkiga medlemmarna i bildningsnämnden hade man hellre sett att förslaget inte hade gjort det andra inhemska språket till obligatoriskt så kallat A1-språk. Däremot skulle de gärna se möjligheten att väja det andra inhemska som friviligt A2-språk som kunde läsas från årskurs ett.
Om det talas två språk på en ort är det väl ändå helt naturligt att man så fort som möjligt börjar lära sig den andra språkgruppens språk. Speciellt på en ort som i sin strategi ser värnandet om tvåspråkigheten som en konkret åtgärd för gott samarbete och positiv attityd.
Stadens dagvård och förskolor erbjuder och utvecklar verksamhet som genomförs på det andra inhemska språket och den är synnerligen efterfrågad. Det vore dumt att bryta kontinuiteten i kontakten med det andra inhemska språket. Undervisning i det andra inhemska genast från skolstarten säkrar kontinuiteten.
I argumenten för frivillig svenska påpekas ofta elevernas ovilja att lära sig svenska. På samma sätt existerar också säkert ett svalt intresse bland en del svenskspråkiga elever att lära sig finska. För en sjuåring finns knappast denna ovilja. En förstaklassist upplever det mesta som spännande och kastar sig ivrigt in i ämne som ämne. Säkert också svenska och finska. Inlärningen sker dessutom lätt i den här åldern, inte minst uttal.
Att börja studier i det andra inhemska språket i ett tidigt skede av skolgången inverkar inte heller menligt på elevernas förmåga att lära sig andra språk senare. Det är bevisat att ju fler språk man lär sig desto lättare är det att ta till sig nya.
Det här är en "jättebra grej", sade bildningsnämndens ordförande Filip Björklöf (SFP) i gårdagens VN om den förslagna ändringen. Det har han fullständigt rätt i. Inte bara eleverna utan hela staden har en hel del att vinna på att kunskaperna i det andra inhemska språket blir bättre bland den nya generationen. Förståelsen för den andra språkgruppen skulle samtidigt öka.
Den här lösningen skulle inte heller öka kostnaderna jämfört med läget i dag, vilket annars kunde vara ett motargument då ekonomin är ansträngd.