Färskt betyg ger företräde
De elever som går ut nionde klassen i grundskolan har drygt två veckor tid på sig att bestämma hur deras fortsatta studier ska se ut. Den 14 mars är sista dagen att lämna in en elektronisk ansökan och välja framtida studieinriktning inom yrkesutbildningen eller vid gymnasiet.
I år tillämpas den nya förordningen om grunderna för antagning av studerande inom grundläggande yrkesutbildning för första gången. Den innebär att de som nu går ut grundskolan har företräde framför andra sökande.
Alla sökande utan studieplats får 8 poäng som grundplåt och de som går ut grundskolan i vår får ytterligare 6 poäng, sammanlagt alltså 14 poäng. Resten av poängen, som mest 16 för skolframgång och 8 för betonade vitsord, gäller alla sökande – dessutom kan arbetserfarenhet, kön och resultatet i inträdesprov ge extra poäng.
Den andra stora förändringen är att de som har en yrkesinriktad grundexamen inte får delta i vårens gemensamma ansökan.
Om en nybliven kock alltså vill utbilda sig till frisör har den personen ingen möjlighet att få en studieplats i den gemensamma antagningen. Enda möjligheten är om utbildningsanordnaren – Axxell i vår region – har reserverat några nybörjarplatser på frisörlinjen för studerande som har avlagt en annan grundexamen.
Om alla nybörjarplatser inte fylls vid den gemensamma elevantagningen kan de "överblivna" platserna gå till sådana som redan har ett examensbetyg. Den som vill sadla om och utbilda sig för ett nytt yrke gör klokt i att ta kontakt med skolan ifråga och höra sig för om det kommer att finnas rum för studerande med tidigare yrkesexamen.
De nya reglerna innebär oundvikligen att valmöjligheterna är mer begränsade för dem som har misslyckats i sitt första yrkesval. De får rikta blickarna mot sådana utbildningar, som inte fylls av studerande med högstadiets färska avgångsbetyg.
Antalet unga på jakt efter en studieplats väntas därför sjunka betydligt från fjolåret, då sammanlagt 100 000 unga kämpade om 86 000 nybörjarplatser.
I år har antalet nybörjarplatser ökat med tusen, så att 48 000 finns inom yrkesutbildning och 39 000 inom gymnasieutbildning. Den svenskspråkiga utbildningen har lika många nybörjarplatser som i fjol, sammanlagt 4 800. Men till skillnad från den finska sidan finns det på finlandssvenskt håll fler nybörjarplatser i gymnasierna än inom yrkesutbildningen. Nästa läsår tar gymnasierna emot 2 700 nya elever, medan 2 100 inleder sina studier för en yrkesexamen.
Orsaken till att årets niondeklassare gynnas vid elevintagningen är den stora oron för att elever går ut grundskolan utan att skaffa sig en studieplats. För en 16-åring är det hart när omöjligt att få ett jobb utan yrkesutbildning och risken för utslagning är påtaglig om man varken går i skola eller jobbar.
De nya reglerna för gemensam ansökan står i överensstämmelse med ungdomsgarantin, som infördes vid ingången av 2013. Enligt den ska varje ung person under 25 år och varje nyutexaminerad i åldern 25–29 år erbjudas ett jobb eller en studie-, ungdomsverkstads- eller rehabiliteringsplats senast inom tre månader från det att personen blev arbetslös.
Syftet att slussa de grundskolgångna till följande steg av skolgång utan avbrott är naturligtvis angeläget. Att välja sitt kommande yrke när man går i nian är däremot allt annat än lätt. Det är svårt att föreställa sig hur det praktiska arbetet ser ut i olika branscher och veta vilka fallenheter man har för ett givet yrke.
De nya intagningsreglerna förefaller att missgynna studerande som är missnöjda med sitt första yrkesval och vill byta studieinriktning, åtminstone då det krävs ett byte från en läroinrättning till en annan. I kampen om studieplatser är det frestande att avbryta de pågående studierna för att få maximala poäng när man söker till följande utbildning.
I dagens värld får man också vara beredd att byta bransch, skola om sig och anpassa sig till arbetslivets föränderliga krav. Enligt en rapport som Näringslivets forskningsanstalt Etla publicerade i januari är det i synnerhet lågavlönade arbetsuppgifter för lågutbildad personal som är hotade. Många sådana jobb kan ersättas av robotar och modern datateknik.
Att underlätta omskolning och karriärbyten borde därför vara synnerligen angeläget när man ändrar reglerna för elevintagning.