Så bakvänt det kan bli
Det känns som någonting som har skett förut.
I många år hörde det till de regelbundna turerna på höstarna när statsbudgeten behandlades att persontrafiken på Hangöbanan var hotad. Och varje gång räddades den. Nu finns det en större långsiktighet i persontrafiken, delvis till följd av att rälsbussarna är billigare i drift än de äldre tågen.
I december i fjol tog projektet att elektrifiera sträckan Hangö – Hyvinge ett steg framåt då riksdagens finansutskotts trafikdelegation styrde 2,6 miljoner euro till banupprustningen.
Elektrifieringen är en viktig strategisk satsning i regionen, den gynnar både industrins transporter och arbetskraftspendlingen på sträckan Hangö – Lojo. Dessutom hoppas man att den ger möjlighet att någon gång knyta ihop Hangö udd med huvudstadsregionens lokaltrafiknät.
Elektrifieringen av Hyvingebanan drivs som ett tvärpolitiskt regionalt samarbetsprojekt av regionens riksdagsledamöter socialdemokraterna Matti Saarinen i Lojo och Maarit Feldt-Ranta i Raseborg och SFP:s Thomas Blomqvist i Raseborg.
Med tanke på att det ser litet ljusare ut för det här projektet kom torsdagens besked från VR som en total kalldusch.
VR planerar att med snabb tidtabell slopa lokaltågsturerna från Helsingfors till Karis. Om VR får som bolaget vill går den sista Y-tågsturen till Karis den 10 augusti. Beslutet fattas av Kommunikationsministeriet redan den här månaden, i samband med upphandlingen av kollektivtrafik.
SFP-riksdagsledamoten Christina Gestrin var snabb med att protestera och slå larm om planerna när hon fick kännedom om dem i VR:s förvaltningsråd.
Redan nästa vecka förhandlar ministeriet och VR om upphandlingen. Tiden är knapp, men regionen måste ändå mobilisera ett motstånd mot den hotande försvagningen av en central del av den strategiska infrastrukturen.
Ett av de stora och övergripande målen som går igenom samhällspolitiken på alla nivåer är att minska utsläppen av växthusgaser. Att ersätta biltrafiken med kollektivtrafik är en viktig del av strategin, stadskärnorna ska förtätas och ny bebyggelse planeras vid järnvägslinjer för att möjliggöra bilfri pendling.
Det målet styr också planeringen i Västnyland, och här är järnvägsförbindelsen till huvudstadsregionen en av de viktigaste pulsådrorna i trafiksystemet.
För de västnyländska kommunernas livskraft och tillväxtmöjligheter är det avgörande att man kan erbjuda attraktiva bostadsorter för nya invånare som kan bo här och arbeta i huvudstadsområdet.
Ett led i det var att förlänga motorvägen till Kyrkslätt. Men lika viktigt är det att det finns fungerande rälsförbindelser.
VR motiverar nedskärningen med att banan är i dåligt skick och att lokaltågstrafiken har bidragit till svårigheterna att hålla tidtabellerna på kustbanan. Dessutom är det få resenärer som stiger på Y-tåget i Karis och Ingå. Om de slopade turerna leder till förbättringar för fjärrtågsresenärerna så gagnar åtgärden den stora majoriteten av dem som färdas på kustbanan, menar VR.
Och – vilket man inte säger – då övergår en del resenärer från de billigare närtågen till de dyrare fjärrtågen.
Men det är inte så man väntar sig att ett statsmonopol med ansvar för en viktig del av infrastrukturen ska resonera, låt vara att VR är ett affärsdrivande företag.
För regionen handlar det inte i första hand om hur många som stiger på tåget varje dag, utan om möjligheten att planera långsiktigt – längre än ett budgetår och till och med längre än en regeringsperiod.
Att planera och bygga upp nya bostadsområden går inte i en handvändning, men en kommun som Ingå som satsar på sitt stationsområde måste kunna lita på att lokaltågsförbindelsen fungerar under en överskådlig framtid. Detsamma gäller förstås alla andra kommuner längs banorna.
Att förkorta lokaltågstrafikens räckvidd är ungefär så bakvänt det kan bli om man samtidigt talar för hållbar utveckling och minskade utsläpp.