Flyttade helger

Aldrig tidigare har ett trepartsavtal förhandlats fram så fort, och aldrig tidigare har arbetstagarsidan gått med på så låga löneförhöjningar.
För att den nymornade samförståndsandan på arbetsmarknaden ska rota sig krävs det nu att arbetsgivarna signalerar att uppgörelsen stärker ekonomin så att vågorna av uppsägningar och permitteringar avtar.
Och om bokslutsrapporterna i vår igen ackompanjeras av uppgifter om höga direktörsbonusar och andra förmåner har företagsledarna inte tagit till sig EK-ordföranden Ilpo Kokkilas vädjan om att återhållsamhet också ska gälla direktörerna.

Uppgörelsen innebär också ett trendbrott när det gäller arbetslöshetsersättningarna. Det ska bli möjligt att få upp till 300 euro i lön för ett jobb utan att mista arbetslöshetsersättningen.
Det måste betyda att den rigida inställningen att en arbetslös måste "stå till arbetsmarknadens förfogande" 24 timmar i dygnet luckras upp, om det en gång blir tillåtet med betalda snuttjobb blir det väl slut på absurditeter som att man blir utan arbetslöshetsunderstöd om man ställer upp på oavlönat frivilligarbete.

Enligt överenskommelsen ska trettondag och Kristi himmelsfärdsdag flyttas till lördagar, efter förhandlingar med kyrkan.
Det är en återgång till läget 1973 – 1991.
Söckenhelgerna är inte bara en arbetsmarknadsfråga, de finns i kyrkolagen, och bara kyrkomötet kan föreslå ändringar i den. Av hävd har kyrkliga helger som nämns i kyrkolagen varit lediga.
För arbetsgivarna handlar det om att öka antalet arbetsdagar. Det handlar inte bara om en dag, en ledig dag mitt i veckan skapar klämdagar som i praktiken innebär att jobbet går för halv maskin i en halv vecka.
Det problemet är inte lika akut när det gäller den rörliga trettondagen, i år inföll ju den på en söndag.

Ärkebiskopen vill inte flytta de båda helgdagarna. Han anser att de förlorar sin betydelse om de flyttas till en lördag. Det var en orsak till att kyrkan på 1980-talet ville flytta dem tillbaka till sin gamla plats. Dagarna ingår i en grundstruktur i vår kultur, och de är värda att hålla fast vid, allt kan inte mätas i pengar, säger Kari Mäkinen.
Arbetsmarknadsdirektören Lasse Laatunen på EK säger för sin del att kyrkan nu ska ta sitt ansvar för att bryta recessionen. Han påpekar också att kyrkan tidigare har accepterat att dagarna flyttas.

Kristendomens årsrytm har satt sin prägel på samhället i mer än tusen år, och trots sekulariseringen är det få som tycker att man kan avskaffa de stora helgerna, som jul och påsk.
Laatunen har å sin sida rätt i att kyrkan själv redan i ett skede släppte greppet om de helger som nu diskuteras.
Och få av dem som får en ledig dag mitt i veckan ägnar någon tanke åt dagens kyrkliga betydelse, den lediga dagen är ett välkommet avbrott i den vanliga rytmen, som dessutom ger möjlighet till ytterligare förlängning.
Men om det här ger de anställda en andhämtningspaus i ett arbetsklimat som i undersökning efter undersökning beskrivs som stressande och otrivsamt är också det en produktionsfaktor som är värd att beakta.
Det finns många andra faktorer än antalet helgdagar som inverkar på produktiviteten i arbetslivet.
Och Finland har inte exceptionellt många helgdagar, enligt EU:s officiella statistik över lediga dagar det här året har Finland 10 dagar, Tyskland 9 och Sverige och Estland 12. Listan toppas av Belgien, med 20 helgdagar.

Men initiativet om att flytta Kristi himmelsfärdsdag och trettondagen från arbetsveckan till söndag kan förstås leda till en debatt om jämlikhet mellan religionerna. Finns det orsak att inrätta en liten personlig kvot av lediga dagar som kunde placeras fritt, till exempel på kristliga helgdagar, eller på dagar som firas i andra religioner?