Skolbekymmer

Raseborg befinner sig i en svår ekonomisk sits. Möjligheter till kostnadsinbesparingar synas i varje hörn.
Fullmäktige har fattat beslut om anpassningskrav för varje sektor och därefter återstår för nämnderna att välja hur verksamheten ska anpassas till de här kraven, var nedskärningar ska ske och hur mycket.
Bildningsnämnden står inför en situation med anpassningskrav på nästan 800 000 euro inför nästa års budget. I praktiken kan en så här stor summa inte uppnås utan minskad personalstyrka, därtill krävs antagligen också koncentration av verksamheten till färre byggnader.
Två tredjedelar av summan fås ihop genom en anpassning av timresurser och det tidigare beslutet om stängning av Harparskog daghem.

För att nå resten är det inte oväntat att skolindragningar finns på agendan då nämnden möts på tisdag.
Det är bara tre år sedan skolor senast lades ner i Raseborg och även efter det har hot om nya skolnedläggningar hängt i luften. Nu faller de igen ner över oss. Den här gången är framför allt Västerby skola och Klinkbacka skola i farozonen.
Den sistnämnda har varit hotad under hela Raseborgs existens, men hittills har hoten kunnat avvärjas. Också den här gången är föräldrarna i Klinkbacka redan med ena foten uppe på barrikaden för att försvara sina barns kära skola med näbbar och klor.
Nedläggningshot väcker alltid stora känslor eftersom skolor förknippas med mjuka värden, värme, trygghet, tradition och identitet.

I Klinkbackas fall finns också ett sällsynt bevis på att det är en bra skola. För tre år sedan fick den finska lågstadieskolan titeln Årets skola. Det var tjugonde gången som priset delades ut och bara den tredje gången som en vanlig grundskola fick priset. Skolan fick beröm för sin goda gemenskap, positiva atmosfär och sjudande aktivitet.
Naturligtvis måste det kännas som en förolämpning för Årets skola att bara tre år senare stå inför ett allvarligt stängningshot. Hur ser det förresten ut i en utomståendes ögon att en kommun stänger en skola som just fått titeln Årets skola? Vad ger det för signaler?

Enligt beredningen inför bildningsnämndens möte har skolans elevantal "fortsättningsvis sjunkit". Det är en konstig formulering eftersom det sker första gången det här läsåret –  från 85 till 76. Däremot förutspås elevantalet i det närmaste halveras de närmaste fem åren.
Enligt beredningen kunde Klinkbackaeleverna alla få plats i Kiilan koulu inne i Karis centrum eftersom elevantalet också där antas minska. Här finns emellertid starkt motsatta åsikter eftersom den befolkningsökning som Raseborg hoppas på till stor del kan tänkas uppstå i Karis och då säkert i hög grad genom finsk inflyttning.
Att sedan lösa eventuella kommande trängselproblem i Kiilan koulu med baracker eller flyttning av elever till Kirkonkylän koulu i Pojo (bildningsgdirektör Robert Nyman i Länsi Uusimaa 23.8) låter inte som en god långsiktig planering.

Västerby skola föreslås gå upp i Österby skola. Avstånden mellan skolorna är korta, Österby skola rymmer väl de 50-60 elever som de närmaste åren annars skulle gå i Västerby skola, gruppstorlekarna skulle förbli små och all undervisning skulle ges i åldersenliga klasser, inte sammansatt som i Västerby i dag.
Men även här finns naturligtvis ett starkt motstånd från Västerbyhåll. Där värdesätter man en mindre skola och framför allt bävar föräldrarna för skolvägen med den farliga korsningen mellan riksväg 25 och stamväg 52.
Den har redan i många år korsats av många elever från Mikaelskolan och om nu ytterligare tiotals lågstadielever ska ta sig över den finns ett tungt vägande argument för att få trafikljus eller en tunnel på plats.

En stängning av dessa två skolor beräknas ge inbesparingar på cirka 200 000 euro på årsbasis. Det är summor som skolförespråkarna kraftigt ifrågasätter.
De är till vissa delar uppskattningar och i beredningen medges öppet att bildningskansliet inte har tillgång till en tillförlitlig prognos av utvecklingen av elevantalet i de olika elevupptagningsområdena.
Då ingen uppföljning från tidigare skolnedläggningar i staden har gjorts finns det inte heller konkreta argument för att försvara beräkningarna. En bättre uppföljning skulle vara önskvärd, både en ekonomisk och en social. Eftersom skolstängningar alltid river upp känslor bör man kunna kräva en viss eftervård.