Igen en nedläggning

Åttio av de nittio anställda blir utan arbete.
Kolkraftverket i Joddböle hör med sin nuvarande kapacitet på 750 megawatt till de största i sitt slag i Norden. Kapaciteten minskade med en fjärdedel när Fortum tog en av de fyra enheterna ur bruk i mars i år. Men fortfarande är verket en kraftfull elproducent, kapaciteten är mer än hälften av vad Fennovoimas planerade kärnkraftverk i Pyhäjoki ska producera (1 200 megawatt).
Kolkraftverket togs i bruk 1974 – 1978, och var en stor industri- och energisatsning i regionen.
På 1980- och 1990-talet togs ny reningsteknik i bruk, men så småningom började kolkraften fasas ut.

Men så sent som hösten 2007 meddelade Fortum att man planerade ett helt nytt gasturbinkraftverk invid kolkraftverket, det skulle producera 300 megawatt och fungera som reservkraftverk ifall kapaciteten i de fyra kolenheterna blev otillräcklig.
Men efter ett knappt halvår meddelade Fortum överraskande att planerna var skrinlagda.
Spiken i Joddböleverkets kista kom när Energimarknadsverket inte förnyade avtalet om att en av enheterna skulle ingå i den finländska effektreserven som tryggar balansen mellan elproduktion och förbrukning.

Under de senaste årtiondena har kraftverket fungerat som reservkraftverk och producerat el för den nordiska elmarknaden under konsumtionstoppar, framför allt under kalla perioder på vintern, när elpriset har varit så högt att det har varit lönsamt att elda med kol.
Innan elmarknaden avreglerades ingick det i statsbolaget Imatran Voimas uppdrag att se till att landet hade tillräcklig elkapacitet inom egna gränser, och i den kapaciteten ingick också Ingå.
Nu säger Fortumdirektören Matti Ruotsala att Fortum inte har ett sådant samhällsansvar, det vilar på stamnätsbolaget Fingrid.

Men är inte en av motiveringarna till att staten äger Fortum att energibolaget har ett strategiskt uppdrag i Finlands energiförsörjning?
Fortum säger att avvecklingen beror på minskad efterfrågan och dålig lönsamhet.
Ingå och Västnyland känner av megatrenderna i ekonomin. Efterfrågan på energi minskar eftersom den tunga industrin försvinner. Och EU:s i och för sig välmotiverade klimatbeslut gör kolkraften ännu olönsammare.

Riksdagsledamoten Jussi Niinistö, Sannfinländarna, ställde i juni ett riksdagsspörsmål om nedläggningen av Ingåkraftverket. Där påpekade han att reservkapaciteten i Ingå jämnar ut effekttopparna och dämpar prisutvecklingen på elbörsen. Om Ingå försvinner ökar Fortums lönsamhet när elpriset är som högst.
Niinistö framhöll också att Finland behöver reglerkraft när utbyggnaden av vindkraften ökar. Det blåser som känt inte när temperaturen är som lägst. Alternativet är då att öka elimporten, bland annat från ryska kärnkraftverk.

Den ansvariga ministern Jan Vapaavuori, Saml, svarade bara att Finland har ett effektreservsystem som tryggar elförsörjningen, och att Fortums anbud för att Ingå skulle ingå i den finländska effektreserven inte var konkurrenskraftigt.
Men ministern har förstås ingen insikt i hur Fortum prissatte sitt anbud. Om Niinistö har fog för sitt spörsmål kunde det ha varit mera lönsamt för Fortum att bli av med Ingå än att hålla kvar enheten i operativt skick.

Nedläggningens omedelbara följder märks förstås i närsamhället. Arbetslösheten ökar och Ingås skatteintäkter minskar. Inflödet av samfundsskatter sinar och regionens bnp krymper.
Om Gasums planerade terminal för flytande naturgas placeras i Ingå, kan den i viss mån kompensera bortfallet.
Men det beslutet fattas av EU-kommissionen, eftersom Finland och Estland inte kunde komma överens om var terminalen ska placeras.