Dålig moral

Unga blir lovade jobb, muntligt, man tackar kanske nej till något annat, men när man sedan infinner sig på sin första arbetsdag så får man veta att man inte behövs. VN redogjorde för tre fall, men reportern Eva Hagman hörde om flera liknande exempel när hon arbetade med artikeln.
Fenomenet är tyvärr vanligare än man kanske tror.
Men ett ännu vanligare problem är ändå att arbetet eller lönen inte motsvarar det utlovade, säger Anna-Sofia Kivi vid fackförbundens gemensamma rådgivningstjänst för sommarjobbare.

Utgångspunkten är att sommarjobbare har samma rättigheter – och skyldigheter – som alla andra arbetstagare.
Men skrupelfria arbetsgivare vet att det är svårt för en ungdom som kanske har sitt första jobb att hävda sig. Ofta känner den unga inte ens till sina rättigheter. Och det känns också ovant att söka hjälp av facket.
När avtalen dessutom ofta är muntliga kan det vara nog så besvärligt att bevisa att en arbetsgivare inte har hållit det som lovades.
Det är klart att omständigheterna kan förändras, kanske företaget har gått sämre än väntat och man inte längre har möjlighet att anställa en sommarjobbare. Men det kan inte vara omöjligt att meddela om det så fort som möjligt och inte vänta till den första arbetsdagen.

Arbetsgivare som behandlar sommarjobbare nonchalant gör både sig själva och hela arbetslivet en björntjänst. Med tanke på hur blixtsnabbt nyheter sprids på de sociala medierna tar en ojust torghandlare eller glassförsäljare en stor risk – konsumentbojkotter har fått större företag än så på fall, och ett dåligt rykte är mycket svårt att bli av med.
Sommarjobbet är den första kontakten med arbetslivet. Blir man hyggligt behandlad lär man sig hur spelreglerna ska fungera. Arbetsgivaren är en rollmodell för en ung arbetstagare, om arbetsgivaren är hederlig kan han eller hon förvänta sig samma sak av den anställda.
Men om arbetsgivaren fuskar, med löner, arbetstider eller skatter så får den unge en åskådlig lektion i hur den grå ekonomin fungerar.

Spelreglerna på arbetsmarknaden gäller både arbetsgivare och anställda. Vd Lauri Sipponen vid Lidl i Finland är bekymrad över att många unga som kommer på jobb inte inser vikten av att hålla sig till bestämda tider. Bristande punktlighet är den vanligaste orsaken till att unga sommarjobbare får kritik.
Det handlar om attityder, säger Sipponen. Är man på jobbet så är man, och då gäller jobbets regler, både när det handlar om hur man bemöter andra människor och hur man utför sitt arbete.
En positiv attityd innebär också att man kan ta till sig utbildningen på arbetsplatsen på rätt sätt.

Men också här har båda parter något att lära sig. Enligt en utredning som FFC har gjort slarvar upp till 20 procent av företagen med inskolningen av arbetstagare, också sommarjobbare.
Om en orutinerad arbetstagare inte får en ordentlig inskolning kan han eller hon inte heller göra sitt jobb på rätt sätt. Det är ju en dålig investering för arbetsgivaren, som inte får utbyte för den utbetalda lönen. Handlar det dessutom om att använda potentiellt farliga arbetsmaskiner blir bristfällig handledning en ren säkerhetsrisk.

Attityder går att påverka, ofta handlar det sist och slutligen om ren okunskap både hos arbetsgivare och anställda.
Men ett värre problem just nu är att det den här sommaren finns betydligt färre sommarjobbare än vanligt.
Var fjärde arbetsgivare anställer färre sommarjobbare än i fjol, och en fjärdedel tar inga sommarvikarier över huvud taget. Näringslivets EK hade som mål att företagen skulle anställa 110 000 sommarjobbare, det är 20 000 färre än i fjol, men målet ser inte ut att nås.
Det är illa att så många finländska unga drabbas av ett av Europas största problem, den växande ungdomsarbetslösheten. Det är i hela samhällets intresse att trenden inte bli bestående.