Ointressanta reformer?

Kontakten mellan partiets fotfolk och ledningen hålls uppdaterad, och partiets politik kan förankras på medlemsfältet. Partidagarna blir också en finlandssvensk manifestation som understryker SFP:s karaktär av folkrörelse.
Så länge som SFP är ett rege­ringsparti har partikongresserna en reell politisk tyngd, åtminstone i teorin kan partistämmans beslut påverka regeringspolitiken.

Den här dimensionen har ändå tonats ned i och med att rege­ringens linje in på varje kommatecken har slagits fast i regeringsprogrammet. Den strikta uppdelningen mellan ministrarnas ansvarsområden gör också att regeringens roll som ett kollegialt beslutsforum har tonats ned. Varje minister sköter sin egen tomt.
Men partidagsmotionerna är trots det inte betydelselösa. De speglar stämningarna på partifältet och lyfter upp frågor som lokalorganisationerna anser att partiet bör driva. Motioner som partidagen ställer sig bakom konkretiserar det som partiet står för, de visar partiets linje i praktiken.

Nackdelen med årliga partikongresser är att substansen riskerar att bli litet tunn. När man inte ska välja ny partiledare, och det är långt till nästa val, och det inte heller finns någon stor regional tvistefråga på agendan är det svårt att få det att tända till bland medlemmarna.
Nu är det här visserligen den sista partikongressen före EU-valet, men det valet engagerar ändå inte på samma sätt som de nationella valen.
Ändå är också EU-valet en kraftmätning där mycket står på spel för SFP. SFP kämpar om det sista av Finlands tretton mandat i Europaparlamentet, det handlar bokstavligen om att vinna eller försvinna. Lyckad mobilisering i kombination med lågt valdeltagande har hittills gett maximal utdelning.

Kan SFP lyckas med det också om ett knappt år, med tanke på att valdeltagandet antagligen stimuleras då de missnöjda européerna får sätta betyg på hanteringen av den utdragna ekonomiska krisen? Det kan höja valdeltagandet. Behöver SFP en kandidat som kan kanalisera de EU-kritiska stämningarna som naturligtvis också finns bland SFP:s väljare?
SFP:s sits kompliceras också av att det på Åland finns starka krav på en egen parlamentsplats. SFP behöver de åländska rösterna, men struntar ålänningarna i EU-valet när de inte kan välja en egen representant?

SFP:s partidag är den största politiska sammankomsten i Svenskfinland. Därför är det ganska förvånande att rege­ringens två stora samhällsreformer, kommunreformen och reformen av social- och hälsovården, inte tas upp i en enda motion från medlemsfältet. Ändå berör de här reformerna viktiga delar av samhällsservicen för varje finländare.
Den samhällsstruktur som reformerna bygger upp är också av stor betydelse för Svenskfinlands livskraft, de nya kommun- och vårdkartorna har potential att slå sönder det finlandssvenska samhällsbygget. 
Märkligt att inte en enda lokalavdelning har tyckt att det här är någonting som SFP:s högsta beslutande organ borde ha åsikter om.
Reformerna behandlas förstås både i debatten och rimligen också i partidagens uttalanden, där SFP också kan ta ställning både till näthatet mot finlandssvenskar och till reaktionerna på det.

Inte heller den framtida yrkeshögskolestrukturen har föranlett någon motion.
Spänningarna mellan Österbotten och södra Svenskfinland framför allt i utbildningsfrågor har många gånger tidigare urladdats vid SFP:s partidagar.
Men nu ville tydligen varken fusionsförespråkarna eller motståndarna låta partidagen behandla den finlandssvenska yrkeshögskoleutbildningens framtid.
Det hade varit desto angelägnare eftersom SFP:s partifullmäktige enhälligt tog ställning för fusionen, medan Novias kommunala ägare i Österbotten – med stark SFP-förankring – talar emot den.