Färre val, fler väljare?

Valdeltagandet i Finland har sjunkit dramatiskt under de två senaste decennierna. I riksdagsval låg deltagandet mellan 75 och 85 procent från kriget fram till 1990-talet, men har därefter sjunkit så att det i de fyra senaste valen endast en gång nått upp till ens 70 procent. I kommunalval har soffliggarna likaså också ökat rejält. I de fyra senaste kommunalvalen har 60-procentsgränsen överskridits endast en gång. Till och med i presidentvalet, som samlat fler väljare än andra val, sjönk deltagandet i fjol för första gången under 70 procent.
För presidentvalets del kan en förklaring vara att presidentens makt har beskurits kraftigt, men i riksdags- och kommunalval finns inte någon liknande förklaring.

De politiska ungdomsförbuden gör nu gemensam sak och föreslår att kommunal- och riksdagsval samordnas för att råda bot på det svalnande intresset för att delta i val.
I ett gemensamt ställningstagande kom de unga inom SDP, Centern, KD, Samlingspartiet, SFP och De gröna i går med förslaget att mandatperioden efter nästa kommunalval, 2016, blir endast tre år lång och att det i april 2019 samtidigt ordnas både riksdags- och kommunalval.
De unga politikerna påpekar att det under de senaste sju åren har hållits sju val i Finland och antyder att det blir för mycket och sänker valdeltagandet. Man konstaterar att i Sverige är valdeltagandet 10-15 procentenheter högre än i Finland, och en delförklaring kan vara de samordnade valen som har hållits sedan 1970. Utöver riksdags- och kommunalval röstar svenskarna samtidigt också i landstingsval. Och något presidentval finns ju inte överhuvudtaget i Sverige.

Samordnade val skulle säkert spara resurser för både staten och kommunerna, liksom även partierna, men någon automatisk höjare av valdeltagandet är det nog knappast. Det finns en risk för att kommunalvalet skulle hamna i skuggan av riksdagsvalet. Redan nu förs en del av valkampanjerna i kommunalval på fel nivå. Frågor som debatteras är ofta på riksnivå och har inte ett dugg med kommunala ärenden att göra. En sådan utveckling ökar inte intresset för det kommunala.
Med gemensamma kommunal- och riksdagsval registreras förändringar också mer sällan. I dag har de två valen inget direkt samband, men eftersom samma partier agerar speglar sig den allmänna opinionen oberoende av vilket val det gäller.

Det är positivt om den nya generationen politiker funderar på det låga valdeltagandet och kommer med förslag som kunde tänkas öka väljarnas intresse att rösta.
De avgörande ändringarna för att få fart på det finländska folket i valtider måste komma från partierna och politikerna. De måste se sig själva i spegeln, öka öppenheten och insynen i politiken, återuppliva debatten i kommunernas fullmäktigeförsamlingar, utveckla närdemokratin och få folk att känna delaktighet. Det engagerar och aktiverar väljarna mer än färre val.