Goda industrinyheter

Regionen tampas fortfarande med följderna av FN-Steels konkurs i somras, arbetslösheten både i Hangö och i Raseborg är betydligt högre än för ett år sedan. Om industrin börjar se en liten ljusning tyder det ändå på ekonomisk återhämtning, låt vara att en uppgång som skulle kompensera för förlusten av FN-Steel inte är i sikte.
Ett annat tecken på att en konjunktursvängning kan vara inom räckhåll är att exporten och importen över Hangö hamn under årets första kvartal ökade med nästan 30 procent jämfört med fjolåret.

Tammet har fått en "relativt stor" beställning på fallskydd av en europeisk aktör i byggbranschen. Ordern visar att finländska företag trots vår höga kostnadsnivå fortfarande konkurrerar framgångsrikt på den europeiska marknaden. Men samtidigt ser man hur starkt Finland är beroende av den ekonomiska utvecklingen i EU. Går det bra för byggarna i Europa så går det just nu också bättre för Tammet.
Det här är också ett svar till dem som högljutt ifrågasätter Finlands räddningsinsatser för krisländerna i euroområdet. Om eurokrisen fås under kontroll tar tillväxten fart, och det gagnar de finländska exportföretagen. Förvärras krisen känner våra företag och deras anställda genast av det.

Lastbilstillverkaren Sisu verkar i en mycket konjunkturkänslig bransch, där man bokstavligen märker både när hjulen rullar snabbt och långsamt. Nu har efterfrågan på lastbilar ökat då nya bestämmelser om mått och vikt för långtradare träder i kraft i sommar. Dessutom ser Sisu en marknadsnisch då utsläppskraven för nya tunga fordon höjs vid årsskiftet.
Karisföretaget hoppas också på försvarets beställning på 150 lastbilar.
Den beställningen har politiserats då SDP med riksdagsledamoten Maarit Feldt-Ranta i spetsen, med stark uppbackning bland annat från metallfacket och Sannfinländarna, kräver att Sisu ska få ordern utan konkurrensutsättning. Försvarsministeriet anser att det är omöjligt att förbigå en normal upphandlingsprocess.

Kärnfrågan gäller om lastbilarna kan betraktas som försvarsmateriel eller inte. Ministeriet säger att det handlar om helt vanliga, civila fordon, metallfackets informationschef Timo Korpijärvi menar att fordonen blir militärklassade i och med att de är avsedda bland annat för ammunitionstransport och får specialdäck, pansarskydd och reservbelysning.
Beställaren vill självklart ha bilar som motsvarar kraven och som ger det mesta värdet för de 150 miljoner euro som försvaret satsar. Varför skulle inte Sisu, med lång erfarenhet av att leverera fordon till försvaret, ha alla möjligheter att ta hem den här ordern i öppen konkurrens?

Eller är politikerna rädda för att det går på samma sätt som när det svenska försvaret handlade upp pansrade transportfordon? Finländska Patria tog hem affären i konkurrens med svenska Hägglunds.
För Sisu, och för sysselsättningen i hela regionen, skulle försvarsmaktsbeställningen självfallet vara viktig och mycket välkommen. Men om Sisu väntar sig ökad efterfrågan på de civila lastbilarna tyder det ändå på att företaget inte står och faller med just den ordern.

De positiva signalerna från de västnyländska industriföretagen korrelerar med den färska enkät som Taloustutkimus har gjort för Kauppalehti. Förväntningarna är en aning nedskruvade jämfört med läget i februari, men företagen väntar sig ändå en klar tillväxt.
Handeln och servicebranschen är mer pessimistiska, men industrins framtidstro har stärkts, både då det gäller inhemsk efterfrågan och export.
Alltför stora växlar ska man ändå inte dra på den här enkäten, den stora konjunkturbilden är fortfarande glåmig, och tillväxtprognoserna ligger under en procentenhet.