Mögeldrabbad skolmiljö

"Hur kan vi vara säkra att våra barn inte drabbas av någon sjukdom om tio eller tjugo år, för att de nu går i en skola med mögel och mikrober i inomhusluften?"
Frågan, som ställdes under föräldramötet i Merituulen koulu i Ingå i tisdags, sammanfattar föräldrarnas berättigade oro. Den fick inte något svar för att miljöhälsomyndigheterna inte vet vilka följderna är.

De första tecknen på att luftkvaliteten i skolbyggnaden är dålig kom i höstas och i december ordnade barn och föräldrar en ljusprocession från skolan till kommunhuset för att sätta fart på att utreda problemen. En arbetsgrupp inrättades och man började spåra orsakerna till det hela.
Bit för bit har undersökningarna och mätningarna avslöjat det ena missförhållandet efter det andra: fukt på bottenplattan i byggnadens äldre del, brister i luftkonditioneringen och en mögel- och mikrobhärd i matsalsväggen. De sista undersökningarna och provtagningarna väntas ge besked om skolans framtid om tre veckor. Alternativet att hela byggnaden är hälsovådlig och oanvändbar är ingen omöjlighet.

Det tröstar knappast de drabbade familjerna i Ingå att tusentals andra delar deras öde. I den undersökning om fukt- och mögelproblem i byggnader, som riksdagens revisionsutskott publicerade hösten 2012 uppskattar man att 12–18 procent av alla skolor och daghem är allvarligt fukt- och mögelskadade. Det betyder att 170 000–260 000 personer exponeras för dålig inomhusluft.
Lärarfacket OAJ har utrett hur det har drabbat lärarna. Fyra procent av dem måste förflyttas till andra lokaliteter på grund av problem i inomhusluften. 650 lärare i grundskolan insjuknade så allvarligt att de måste byta arbetsmiljö, vissa blev till och med tvungna att övergå till andra arbetsuppgifter.

Vad är orsaken till de eskalerande fukt- och mögelskadorna i våra fastigheter?
Experterna pekar på några gemensamma nämnare: brister i fukthanteringen under byggandet, fel i själva byggandet, försummat underhåll och naturligt slitage eller skador på konstruktionerna. Särskilt när byggnadens livslängd går mot sitt slut uppstår det problem med inomhusluften – ur hälsosynpunkt är fukt- och mögelskador de allvarligaste riskerna.
En betydande del av skolbyggnaderna i vårt land är byggda på 50- och 60-talet, och har många år på nacken. Underhållet av dem har sällan skötts prickfritt, så ont om pengar har det alltid varit i kommunernas och statens kassakista.
Merituulen koulu är femtio år gammal och har förstorats och renoverats två gånger, på 1980-talet och för fem år sedan. En lekman skulle ju tro att byggnaden borde vara i fullgott skick efter den senaste tillbyggnaden och renoveringen, och man kan bara fråga om det har slarvats och fuskats under byggnadsskedet eller om försummelser i underhållet har förorsakat problemen. Förmodligen är det både och.

Orsakerna till att det bildas fukt och mögel i inomhusluften är svåra att härleda, och det är lika krävande att hitta de rätta metoderna att avlägsna dem.
När det omfattande forskningsprojektet Toxtest inleddes för två år sedan var målet att utveckla ett redskap för att påvisa sambandet mellan gifter i inomhusluften och sjukdomssymptom hos dem som vistades i byggnader med problematiska fuktskador. Man hoppades att projektet skulle göra det lättare att ge en viktighetsordning för reparationerna av mögelskador och peka ut hälsoriskerna noggrannare än hittills.
En grupp toppforskare undersökte 22 objekt – 12 av dem hade allvarliga fuktskador som gav symptom och 10 var friska och i skick. Antagandet var att dammet i de skadade lokalerna var giftigare än dammet i de friska. Men ett sådant samband hittade man inte och efter två års arbete och kostnader på 500 000 euro fick gruppen erkänna sitt misslyckande. Till bilden hör att forskarna sinsemellan var oense, en minoritet tyckte att en del av resultaten var hoppingivande och kunde tyda på ett samband.

Såtillvida påminner situationen i Merituulen koulu om forskargruppens arbete att helhetsbilden av skadorna och vad man kan göra åt dem är fullständigt oklar. Men att beskylla myndigheterna för att ge bristfällig information och inte bära sitt ansvar, vilket en del föräldrar lät förstå i tisdags, är att gå ett steg för långt. Fakta som inte finns är inte undangömda fakta.