Andra chansen

Det har gått ett år sedan den reformerade grundlagen trädde i kraft. Den massmediala blickpunkten i reformen fästes i hög grad vid presidentens minskade maktbefogenheter. Ett annat syfte med ändringen av grundlagen var att utveckla medborgarnas direkta inflytande – och indirekt även intresse för politik.  Det sistnämnda skulle ske genom den nya möjligheten till medborgarinitiativ. Riksdagen är skyldig att behandla ett lagförslag som har undertecknats av minst 50 000 röstberättigade medborgare.
Förra veckan fick riksdagen ta emot det första medborgarinitiativet. Över 68 000 människor har undertecknat ett initiativ om att pälsdjursnäringen ska förbjudas. Det hamnar så småningom antagligen i jord- och skogsbruksutskottet som besluter om initiativets vidare öden.

Behandlingen av historiens första medborgarinitiativ som har nått riksdagen kommer att följas med noggrant. Praxis för den nya formen av medborgarinflytande skapas nu. På riksdagens kansli uppger man att medborgarinitiativen ska jämföras med lagmotioner som har minst 100 riksdagsledamöter bakom sig. Det i sin tur borde innebära att frågan inte kan strypas genom ett beslut av en majoritet i ett utskott utan bör föras till stora salen för debatt. 
Pälsdjursnäringen har ett stort stöd i riksdagen, vilket innebär att det lagförslag initiativet för fram inte kommer att gå igenom. Det är ändå viktigt att en regelrätt debatt förs där alla riksdagsledamöter kan delta.

Sammanlagt 41 nya medborgarinitiativ är på gång på webbsidan medborgarinitiativ.fi. Många av dem kommer aldrig att bli verklighet eftersom de inte når upp till den gräns på 50 000 namnteckningar som krävs.
Ett av de färskaste är lagförslaget om att svenska ska bli ett frivilligt skolämne på alla nivåer. Det kommer sannolikt att nå upp till gränsen under de sex månader namn får samlas in. I går, bara en vecka efter att initiativet lanserades, hade redan över 7 500 skrivit under.
Ur finlandssvensk synvinkel känns det inte bra att den här typen av frågor blir föremål för politisk medborgaraktivitet. Å andra sidan kan det vara bra att riksdagen får en chans att visa ett brett stöd för landets tvåspråkighet om och då ärendet kommer upp till behandling.
Direkt demokrati i all ära, men i den här typen av frågor är det viktigt att den representativa demokratin i normala fall utgör ett skydd för minoriteter så att inte majoriteten ges en möjlighet att styra utan hänsyn till minoriteter.

En minoritet som inte fick sin röst hörd i riksdagen nyligen är de homosexuella. Riksdagens lagutskott beslöt för ett par veckor sedan med minsta möjliga marginal att inte behandla lagförslaget om homosexuella äktenskap. Lagmotionen om könsneutrala äktenskap hade undertecknats av 76 riksdagsledamöter.
Här kommer möjligheten att utnyttja medborgarinitiativ att tas till vara. Det ger de homosexuella en andra chans. Rörelsen Ja 2013 har aktiverats för ärendet och den fick på ett dygn 30 000 gilla-markeringar i sin Facebookgrupp.
Att inte 50 000 röstberättigade skulle underteckna ett medborgarinitiativ om jämlik äktenskapslagstiftning för alla är uteslutet. Tvärtom räknar rörelsen med en kvarts miljon namnteckningar. Startskottet går om en vecka.

Det här blir en knäpp på näsan för lagutskottet. Frågan kommer trots utskottets beslut att föras vidare till riksdagsbehandling. Det sker bara med en liten tidsfördröjning. Samtidigt kommer den här frågan att hållas mycket synlig, vilket antagligen är raka motsatsen till utskottsmajoritetens önskemål med tanke på röstningsförfarandet.
En opinionsmätning som Aamulehti låtit utföra visade under veckoslutet också att en relativt klar majoritet av finländarna godkänner könsneutrala äktenskap. Endast bland gruppen 65-åringar och äldre är de som är mot homoäktenskap fler än de som är för.
Detta räknas till de värdefrågor där inga partier kräver gruppdisciplin. Ett medborgarinitiativ med en massa namnteckningar kommer inte nödvändigtvis att ändra någons övertygelse, men det ger riksdagsledamöterna en möjlighet att debattera frågan. Allmänheten får för sin del en insyn i huruvida riksdagen i den här frågan är lika jämlik i sin syn på människor som en majoritet av finländarna.