Deltidsjobb – av fri vilja

Den som radar upp sina varor på butikskassans löpande band betjänas ofta av en deltidsanställd eller visstidsjobbare. Och när köpenskapen har avslutats med standardrepliken "Är det bra så här" och betalning, ägnar kunden knappast någon mer tanke åt kassabiträdets ställning på arbetsmarknaden.
Hur lång är arbetsdagen, är förtjänsten så stor att den garanterar en tryggad utkomst, är deltidsanställningen eller snuttjobbet ett frivilligt val – är frågor som inte bara engagerar de direkt berörda. De har nyss stått i blickpunkten för ett par viktiga utredningar.

Servicefacket PAM presenterade på alla hjärtans dag en undersökning, som visar att kvinnorna dominerar inom lågtavlönade deltids- och korttidsjobb. PAM gav Löntagarnas forskningsinstitut i uppdrag att ta reda på hur skillnaderna i lön mellan män och kvinnor har förändrats 2007–2010 i tre servicebranscher inom den privata sektorn: handel, fastighetsservice samt en tredje bestående av turism-, restaurang- och fritidstjänster.
Det är frågan om kvinnodominerade branscher, inom handeln är 64,1 procent kvinnor och inom turism-, restaurang- och fritidssektorn är den 72,1 procent. Fastighetsservice sysselsätter en större andel män, kvinnorna står för 45,2 procent.

Att anställning på deltid blir allt vanligare märker butikspersonalen tydligt och undersökningen styrker deras iakttagelser. Drygt 31 procent jobbade deltid inom handeln 2007 och tre år senare var andelen uppe i 38 procent. Visstidsjobben har inte ökat på samma sätt, mängden har hållits ganska konstant på 8 procent.
Kvinnorna är överrepresenterade i lågavlönade deltids- och visstidsjobb och om könsfördelningen var jämnare skulle också löneskillnaderna minska. Om man betalade lika bra för deltids- och visstidsanställningar som för ordinarie arbete på heltid skulle löneklyftan också bli mindre.
Den gamla sanningen att kvinnas euro bara är åttio cent av mannens ser ut att bestå, åtminstone på ett allmänt plan. I butikskassan är lönekuvertet lika stort för anställda med samma villkor, men kvinnornas överrepresentation betyder att det på en manlig deltidsanställd går 1,28 kvinnor.
Handelsbranschen är i sig lågavlönad och när arbetsmängden stannar på 25–30 timmar i veckan är frågan om lönen ger en tillräcklig utkomst. Den genomsnittliga förtjänsten för deltidsanställda är ca 1 200 euro. Klarar man livhanken för sig och sin familj med så litet pengar?

Deltidsarbete är i bästa fall ett positivt alternativ, ett språngbräde för att komma ut i arbetslivet eller en möjlighet att kombinera arbete med familjeliv. Då är det för det mesta frågan om en övergående period, som tar slut när betingelserna förändras.
Ofrivilligt deltidsarbete däremot har många negativa förtecken, de allvarligaste är de utkomstproblem som en lägre avlöning för med sig. Det konstaterar en arbetsgrupp vid arbets- och näringsministeriet, i en färsk slutrapport om deltidsarbete.
Hela 14 procent, det vill säga 307 000 personer, av alla sysselsatta jobbar deltid och man räknar med att majoriteten gör det av egen fri vilja. De som tvingas till mindre arbetsmängd är oftast anställda i detaljhandeln, där kundströmmarna och öppethållningen dikterar arbetstiderna. Enligt PAM:s uppskattning rör det sig om 30 000 personer.

Arbetsgivarens skyldigheter att erbjuda mertidsarbete har synats och arbetsgruppen rekommenderar att god arbetsskiftsplanering och företags- och arbetsplatsspecifika lösningar tas i bruk för ändamålet. Men den föreslår inga ändringar i lagstiftningen, eftersom arbetsgivaren redan nu är förpliktad att erbjuda mertidsarbete om arbetsuppgifterna lämpar sig för det.
På den här punkten ger både servicefacket PAM och fackcentralen FFC arbetsgruppen underkänt betyg. De finner det märkvärdigt att lagen inte har några bestämmelser om användningen av deltidsarbete, en anställning kan gälla hur små arbetsmängder som helst.
Enligt fackorganisationerna förekommer det redan så mycket deltidsarbete på osakliga grunder att stora skaror anställda drabbas. Som exempel nämns företag i servicebranschen, där över 80 procent arbetar deltid.

Att få till stånd fungerande och reglerade arrangemang för att stärka de deltidsanställdas ställning på arbetsmarknaden, så att deltiden baserar sig på frivillighet, är en angelägen utmaning för näringslivet och samhället. Framför allt gäller det att motverka att deltidsarrangemanget blir bestående livet ut.  Ett flexibelt system bidrar också till att förlänga karriärerna i arbetslivet.