Givandets glädje

Gårdagen var en glädjens dag för en majoritet av finländarna, åtminstone om man resonerar i ekonomiska termer. Skatteåterbäringen för fjolåret betalades in på bankkontona och hela 3,3 miljoner finländare fick tillbaka de summor som de hade betalat för mycket i skatt. Det sammanlagda beloppet uppgick till 2,3 miljarder euro och återbäringen var i medeltal 685 euro per person.
Glädjen över pengarna begränsar sig ingalunda enbart till hushållen. Inom handeln gnuggar man händerna och räknar med att en stor del av slantarna ska vara i omlopp redan på veckoslutet, när folk passar på och julshoppar. I själva verket räknar köpmännen med att startskottet för julhandeln går så fort självständighetsdagen är slutfirad.  Det visar den undersökning om julhandeln som Förbundet för finsk handel också i år har gjort.

Enligt både konsumenternas och köpmännens uppfattning satsar finländarna nästan lika mycket pengar på julhandeln i år som i fjol. Däremot är skillnaderna i hushållens konsumtionsmönster större än tidigare. Barnfamiljerna tänker köpa litet mindre julklappar i år, medan barnlösa par planerar att spendera mera pengar på julförberedelser och dignande julbord. Köpmännen laddar upp med dyrare produkter i hyllorna för att prognoserna säger att i synnerhet förvärvsarbetande par vill unna sig något extra gott och dyrbart till jul.
Fastän pensionärer brukar reagera på negativa ekonomiska nyheter med att dra åt svångremmen för säkerhets skullm verkar de bryta mönstret den här gången. De förutspås till och med lägga ut litet mera pengar på julklappar i år.

Av medlemsföretagen i Förbundet för finsk handel räknar drygt fyrtio procent med att julhandeln växer med tre procent i år, medan trettio procent inte väntar sig någon ökning. Den största optimismen hyser handelsmännen som saluför elektronik och data-apparatur och förväntar sig att smarttelefoner och nöjeselektronik har en strykande åtgång.
Trots den relativt stora optimismen kommer handeln ändå att sysselsätta en mindre mängd extra arbetskraft som tillfällig hjälp i butikerna under julruschen. Det är mest stormarknader och varuhus som behöver förstärkning i leden i samma utsträckning som tidigare, medan 40 procent av de andra butikerna inte anställer extra julhjälp.

Det är handeln på nätet som naggar på den traditionella köpenskapen över disk. I fjol ökade julhandeln på nätet med femton procent och i år väntas den expandera ytterligare så att 54 procent av alla finländare gör julinköp på nätet. Konsumenterna uppskattar att handla på nätet för att det är mödolöst, produkturvalet stort och öppethållningstiderna flexibla. Dessutom är det lätt att jämföra varorna på olika hemsidor i stället för att springa från affär till affär för att hitta den förmånligaste produkten.
Yngre människor och män är litet ivrigare än kvinnor och äldre personer att klicka sig fram till den önskade varan, sätta den i köpkorgen och betala på nätbanken, men i handeln på nätet deltar alla socialgrupper. En tredjedel av pensionärerna har redan upptäckt hur bekvämt det är att fatta köpbesluten i lugn och ro framför datorn.
De flesta tycker att näthandeln minskar stress och jäkt inför jul och de köper främst musik, spel, böcker och filmer som julgåvor. Helst köper man varorna i en inhemsk affär på nätet, fastän många utländska konkurrenter bjuder ut samma varor till ett förmånligare pris.

Att givandets glädje inte enbart betyder att glädja familj och vänner med julgåvor har de organisationer, som sysslar med välgörenhet, kunnat märka. Det är många barnfamiljer och hushåll, som inte har råd med någon extravagans till jul, för att de har drabbats av arbetslöshet och åtföljande knapphet. Frälsningsarméns insamlingsgrytor, som tidigare var typiska inslag i gatubilden veckorna före jul, har fått efterföljare av olika slag.
Också i vår region pågår Juniorhandelskammarens riksomfattande satsning Julträdet, som kanaliserar privatpersoners julgåvor till behövande barnfamiljer. Insamlingen, som ordnas för fjärde året, omfattar Hangö, Raseborg och Lojo och socialmyndigheterna har en viktig roll för att rikta hjälpen rätt. I år är det över tvåhundra västnyländska barn som tack vare Julträdet får uppleva glädjen och spänningen att öppna julpaket.

Det sägs att vårt samhällsklimat har blivit allt hjärtlösare och allt alla bara tänker på sin egen vinning. Omtanken om sämre lottade och viljan att hjälpa är ett tecken på det motsatta – att folk fortfarande bryr sig om varandra.