Fortsatt flyktingstopp

Raseborg hör till de orter i Finland som förhållit sig positivt till flyktingar. Sedan 1990 har staden tagit emot 255 flyktingar från olika delar av världen. Men nu är dörren stängd. Åtminstone för en tid.
Ifjol höstas väcktes en livlig politisk debatt då stadsstyrelsen med SFP:s majoritet satte tummen ner för Nylands NTM-centrals förfrågan om staden kunde ta emot 20 flyktingar från flyktingläger i Libyen. SFP, ett traditionellt liberalt parti med tolernas som honnörsord,  trängdes hårt och trycket blev inte mindre av att förklaringarna från partiets sida var svajiga.
Också i måndags röstades det i stadsstyrelsen om flyktingbeslut, men den här gången gällde det inte hurvida staden ska ta emot 25 iranska flyktingar från Turkiet eller inte utan om när tiden är mogen för staden att fatta ett beslut. SFP ville att det sker först i september, medan de övriga grupperna gärna hade sett att det görs redan i april.

Det svåra ekonomiska läget angavs i beredningstexten som orsak till att Raseborg nu inte borde säga ja till nya flyktingar och den förklaringen tycks alla politiska grupperingar acceptera, liksom också stadens invandrarbyrå.
I beredningen framhöll byrån att tidpunkten för att nu besluta om att ta emot nya flyktingar inte är den bästa tänkbara eftersom Raseborg har behov av kännbara inbesparingar inför nästa år. Det skapar enligt invandrarbyrån stor osäkerhet om kommande resurser och möjliga omställningar inte minst inom socialväsendet.  Nya flyktingar skulle tvärtom kräva mer resurser. I beredningen påpekas också att sysselsättningsläget för flyktingar och invandrare som helhet har försämrats.
Det behövs med andra ord tid – dels för att se hur förestående inbesparingar inverkar på sociala sektorn, dels för att se vilka nya strukturer som byggs upp inom förvaltningen.

Tid, ja, men också politisk vilja. Då ekonomin är pressad i Raseborg krävs det prioriteringar mer än tidigare. Politiska prioriteringar. Vad ska de begränsade resurserna satsas på?
Ifall politikerna anser att stadens ekonomi måste bli bättre innan nya flyktingar tas emot så kan det hända att nästa grupp anländer först om många år.
Ifall politikerna anser att det är viktigt att Raseborg fortsätter sin flyktingvänliga politik krävs det antagligen omprioriteringar av resurserna.
Det är fråga om ett val.

Inga snabba förändringar är att vänta inom ekonomin. Det är mycket möjligt att politikerna kommer fram till att det är viktigare att satsa krympande resurser på annat inom den sociala sektorn än på flyktingmottagning.
Man kan givetvis inte ta emot flyktringar bara för att det anses vara det enda politiskt korrekta att göra om man upplever att det helt enkelt inte finns de resurser som krävs, trots att staten står för en hel del av kostnaderna.
Men med tanke på framtiden kunde det samtidigt vara klokt att göra upp en plan för Raseborgs flyktingpolitik så att den inte faller i glömska i skuggan av stadens ekonomiska problem. Även under ekonomiskt kärva tider kan säkert åtgärder vidtas för att förbättra integreringen av flyktingar som redan finns i Raseborg.