Nytt liv i gamla företag

Generationsskiftet på arbetsmarknaden är i full gång och de sena fyrtiotalisterna avtackas nu för sitt värv i arbetslivet. Vaktbytet i småföretagen har inte ännu nått samma omfattning, ofta för att företagarna kan och får jobba lite längre än de jämnåriga kamraterna som lyfter månadslön.
Den som är sin egen herre väljer själv när karriären i arbetslivet tar slut, men står före det inför ett avgörande val. Hur ser framtiden ut för det egna företaget, måste verksamheten upphöra eller finns det möjligheter att sälja och låta en ny företagare fortsätta i branschen?

I företagsvärlden har man oroat sig för att en mängd företag måste sätta lapp på luckan för att ägarnas barn inte har intresse att ta över firman och den inte lockar köpare utanför familjen.
Nu syns en tydlig ljusning, efterfrågan på att köpa etablerade företag håller på att öka som en följd av det försämrade sysselsättningsläget.
Fördelarna med att köpa fungerande företag är lätt räknade. Den nya ägaren kommer genast in i businessen, det finns en trogen kundkrets och kassaflödet fortsätter oavbrutet. Om priset för företagsköpet var på en skälig nivå räcker intäkterna från verksamheten till för amorteringarna på det lån som upptogs för att finansiera affären.
Risknivån är alltså betydligt lägre än då man startar upp ett företag från noll. Det är ju känt att nygrundade företag måste räkna med att det tar två tre år att få verksamheten lönsam.

De företag som har grundats av den äldre generationen och nu står inför ett ägarbyte har många beskaffenheter som gör dem attraktiva. De har uppnått en stabil ställning på marknaden och producerar kvalitativt högt stående produkter och tjänster. Det utgör en god grund för fortsatt affärsverksamhet om lönsamheten är tillräcklig. Förlustbringande verksamhet och överskuldsättning lockar inte köpare.
Det sägs att ett företag som är beroende av ägarens eget kunnande är svårsålt. Därför skulle det gälla för ägaren att göra sig överflödig så att verksamheten rullar på utan den egna insatsen. Också i det här fallet finns genvägar. Vid företagsförsäljningen kan man komma överens att den gamla ägaren stannar kvar i firman under en övergångsperiod och överför sitt kapital av kunnande och erfarenhet till efterträdarna. Det ger också tillfälle för den gamla ägaren att förtjäna in litet extra bonus på försäljningspriset.

Att bjuda ut sitt ägandes företag till försäljning är en känslig affär och det gäller att bedöma hur öppet man kan gå ut och berätta om sina avsikter. På det västnyländska utvecklingsbolaget Novago, som ger rådgivning vid ägarbyten i företagsvärlden, är den situationen bekant att ägaren säger "Sälj mitt företag men berätta inte om det för någon!"
Att högt och ljudligt förkunna att firman är till salu är förenat med många risker. Kunderna kan dra slutsatsen att någonting är på tok eller att servicen upphör och byter för säkerhets skull till en annan firma i branschen. Om konkurrenterna får nys om vad som är i görningen kan de utnyttja situationen för egen vinning och rentav försämra villkoren för den kommande affären. En förestående försäljning bidrar också till oro bland de anställda, som kanske börjar se sig om efter nya jobb.

Att diskretion är en förutsättning för att företagen ska byta ägare undertecknas av aktörerna i branschen från kommunägda Novago till kommersiella företagsförmedlare. De har utarbetat egna system för en marknadsföring, som börjar med släckta lyktor.
Det betyder till exempel att man bjuder ut företag utan att berätta exakt vilken bransch eller ort det är fråga om och avslöjar mera först när ett seriöst intresse för objektet har vaknat.


Generationsväxlingen och ägarbytena i företagsbranschen är en affär som inte bara gäller säljare och köpare. Enbart i västra Nyland är 250–300 småföretag i behov av en efterträdare de närmaste fem åren. De breddar serviceutbudet och utgör ett viktigt komplement till stormarknader och giganter inom exempelvis hälsotjänster och byggande.
Deras sysselsättande effekt ska inte heller underskattas. Förutom att företagen ger utkomst till sina anställda bildar de också nätverk som köper tjänster och varor av varandra. Det skapar en mångfald i näringsstrukturen, vilket i sin tur bidrar till trivsel och komfort för invånarna.