Kommunalval i blindo

Bara två och en halv vecka återstår till kommunalvalet. Debattsidorna börjar fyllas av kandidaternas texter, olika valdebatter arrangeras, valplakat börjar synas i gatubilden och sakta men säkert dyker också valreklamen upp för en kort och intensiv period i medierna.
Men med tanke på den omvälvning hela kommunfältet står inför går debattens vågor inte nämnvärt höga. Regeringen har skrivit in i sitt program att en reform av kommunstrukturen ska genomföras och att det ska ske i samklang med en förnyelse av hela social- och hälsovårdsförvaltningen. Samtidigt ska även statsandelssystemet grundligt ses över.
Tyvärr har reformerna inte framskridit i den takt att dessa frågor nu kunde debatteras. Vilken miss! Vi har de största förändringarna för landets kommuner någonsin på kommande, men det finns inga färdiga förslag att ta ställning till för kommunalvalskandidaterna. De kommande förtroendevalda som ska fatta besluten ges inte en chans att föra en vettig politisk debatt om de viktigaste frågorna under den kommande mandatperioden på grund av att regeringen inte har levererat i tid.

Det finns givetvis oändligt många frågor att diskutera inför valet, även utan att regeringens modeller är klara att ta ställning till. Men i många fall måste det upplevas frustrerande att som kandidat inte veta vilka ramar och regler som kommer att gälla då det är dags att fatta beslut. Det är nu svårt att komma med klara ställningstaganden, vilket givetvis försvårar möjligheterna att föra en konstruktiv och faktabaserad diskussion.
För väljarna är situationen minst lika hopplös. De tvingas välja sin kandidat utan att veta hur hon eller han kommer att agera då det blir dags att fatta beslut om stora frågor för kommunens framtid. Kandidaterna kan ju omöjligt deklarera exakt hur de kommer att agera då lagar och direktiv som sätter de framtida ramarna är diffusa eller till och med helt okända.

Kriterierna för vilka kommuner som ska utreda sammanslagningar slogs fast i somras, men hur processen i praktiken ska gå till är öppen. Enligt söndagens Hbl väntas den lag som avgör hur kommunkartan ska ritas upp komma ut på remissrunda om en vecka. Det ger furstliga en och en halv vecka tid att debattera före kommunalvalet.
Den debatten begränsas då dessutom av att både modellen för social- och hälsovårdsförvaltningen – den klart största kostnadsposten i varje kommun – och modellen för statsandelssystemet – den viktigaste intäktsposten vid sidan av skatterna – är okänd.
Hur resonerar regeringen då man förväntar sig att kommunerna och lokalpolitikerna ska ta ställning till själva kommunstrukturen innan formerna för vården och statsandelssystemet avslöjas? Det känns minst sagt bakvänt.

I och med att läget är så oklart förvånar det samtidigt hur tvärsäkert vissa kommunalpolitiker och kommunalvalskandidater kan uttala sig om kommunens framtid. Det ger mer än känsla av önsketänkande än beredskap på förändringar som de nya lagarna eventuellt kommer att kräva.
Det kan vara förhastat att nu envist säga att det inte finns någon orsak att pruta på självständigheten för kommunen eller att en fusion i en viss riktring är den bästa lösningen. Dessa vallöften kan man tvingas äta upp då vi vet hur social- och hälsovården ska fungera i framtiden och hur statsandelssystemet reformeras. De besluten kan försätta den egna kommunen i en helt annan situation än i dag.