Längre läroplikt

Skuldkrisen och det allmänna kärva ekonomiska läget håller EU i ett järngrepp. Krismöte avlöser krismöte. Också den här veckan träffas EU;s finansministrar för att diskutera åtgärder och försöka komma överens om vilka lösningar man ska gå in för.
Bakom rubrikerna om den ekonomiska krisen i Europa finns rent konkret också en massa unga människor som i krisens kölvatten drabbas av arbetslöshet. Det är inte bara en ekonomisk katastrof, den omfattande ungdomsarbetslösheten kan ha mycket långt gående andra följder. Den kan leda till sociala problem och oroligheter.  En dag kan de unga arbetslösa ha fått nog och går mer handgripligt in för att få ett slut på sin personliga misär. Därför är det så viktigt att det här problemet löses, innan en uppdämd uppgivenhet omvandlas i raseri´.

Det är fråga om ett allmäneuropeiskt fenomen. Ungdomsarbetslösheten inom EU ligger på drygt 21 procent. Det är inte ett resultat av den pågående ekonomiska krisen i EU, situationen har länge varit dålig men nu ytterligare förvärrats.
Värst är det i de länder som nu är i stort behov av hjälp av de övriga EU-medlemsländerna. I Spanien och Grekland ligger ungdomsarbetslösheten på nästan 50 procent. Finland ligger på EU:s medelnivå, cirka 20 procent. För Finlands del har den nivån varit gällande under hela 2000-talet. Det här betyder ändå inte att var femte person mellan 15 och 24 är arbetslös. Många studerar och räknas inte till den potentiella arbetskraften.
Helsingin Sanomat har kartlagt var i Finland situationen är värst och kommit fram till att risken för att bli utan arbete eller studieplats och med tiden marginaliseras är störst i Kymmenedalen och i östra Finland.  I de västnyländska kommunerna löper unga i Hangö och Lojo betydligt större risk än i de övriga kommunerna i regionen, enligt HS.

Tröskeln för att anställa unga kan med olika medel göras lägre, och möjligheterna för unga att starta egna företag förbättras men det är nog på utbildningssidan som det är viktigare att satsa. Det är en långsiktigare lösning att ge fler unga en utbildning än bara ett jobb, utan utbildning.
En ljusning kan ses vid årsskiftet då den så kallade samhällsgarantin träder i kraft. Enligt regeringsprogrammet garanteras alla elever som slutfört den grundläggande utbildningen en utbildningsplats i gymnasium, yrkesläroanstalt, läroavtalsutbildning, verkstad, inom rehabiliteringen eller på annat sätt. Sökande som gått ut grundstadiet och inte har någon examen och utbildningsplats på andra stadiet antas först vid antagningen av studerande till andra stadiet.
Det här är bra. Målet är att över 90 procent av 20-24-åringarna ska ha avlagt examen efter grundstadiet före utgången av decenniet.

Hittills har årligen 4 000 unga inte fortsatt studera efter grundskolan och därtill avbryter många sin yrkesutbildning eller gymnasiet. Det här innebär att från varje årsklass blir 15 procent utan utbildning på andra stadiet. Det finns i dag över 100 000 20-29-åringar som endast har grundskola bakom sig. Deras sits på arbetsmarknaden är svår och många av dem hotas av arbetslöshet och i förlängningen ett utanförskap i samhället. Till sist bryr de sig inte ens om att söka jobb.

De här siffrorna kan säkert snyggas upp en hel del i takt med att utbildningsdelen av samhällsgarantin börjar ge effekt. Men frågan är om det räcker. Även om alla garanteras en studieplats är de inte skyldiga att ta emot en. Det finns många 16-åringar som är skoltrötta och leda på allt vad skola heter och det kan vara omöjligt att få dem frivilligt att gå vidare efter högstadiet.
En lösning på detta skulle vara att förlänga läroplikten från nio till tolv år, till 18-års ålder.  Med minst tre års tilläggsutbildning är man bättre skaffad att gå ut på arbetsmarknaden än genast efter högstadiet. Under tre år hinner de unga mogna, deras yrkesplaner för framtiden klarna och lusten att studera vidare eventuellt öka.
Man blir inte myndig förrän man är 18 och en del andra rättigheter fås också först då – varför kunde inte också läroplikten förlängas till samma gräns?
Tilläggskostnaderna behöver inte heller bli stora eftersom alla redan nu garanteras studieplats.
I bland annat Tyskland, Holland och Belgien gäller läroplikt för alla under 18 år.