Liberalismen testas

Det är självklart att fokus vid SFP:s partikongress koncentreras i hög grad på ordförandevalet. Eftersom det då partidagen i dag öppnas i Karleby fortfarande ser ut att vara en öppen affär vem som kommer att få ta över ordförandeklubban efter Stefan Wallin är det naturligt att den frågan är den överlägset viktigaste enligt de flesta. Och då medier dessutom alltmer lyfter fram personfrågor framom politiska sakfrågor har ordförandevalet också dominerat rapporteringen före partidagen.
Det finns emellertid en hel del intressant annat innehåll i årets partidag. Bland de drygt 40 motionerna finns stoff som säkert leder till livliga och engagerade debatter och även den stadgeändring som föreslås torde väcka åsikter speciellt i fråga om ett nytt organ – partifullmäktige  med 42 medlemmar – som SFP tidigare saknat. Fullmäktige skulle bredda sfären av centrala beslutsfattare och ge ett nytt organ som mellan partidagarna skulle inneha en central roll i SFP:s politik.

Bland motionerna finns många frågor som mer gäller värderingar än politisk ideologi och som sätter delegaternas frisinne på prov. Vissa är också beroende på religiös övertygelse svåra.
Svensk Ungdom är som vanligt partiets frifräsare och föreslår i sina motioner bland annat att Finland ska bevilja asyl på grund av sexuell läggning och lägga till könsidentitet som en grund för asyl. SU föreslår också att tvångssterilisering av transsexuella som vill fastställa sin könstillhörighet avskaffas.
Svenska Kvinnoförbundet vill för sin del att lagstiftningen revideras så att alla par kan ingå äktenskap med lika rättigheter oberoende av sexuell läggning. Kvinnoförbundet för också fram att Finland igen legaliserar surrogatfödslar i vissa specifika fall och att SFP aktivt skulle arbeta för totalförbud mot sexköp.
Här finns en hel del sprängstoff för partidagen att bita i.

SFP:s andra starka ben utöver försvaret av det svenska i Finland är liberalismen. Partiet vill gärna utgöra ett seriöst alternativ för finskspråkiga liberalt tänkande väljare och det har ju till och med diskuterats huruvida ordet liberal skulle finnas med i partinamnet
Bland ovannämnda och vissa andra motioner på partidagen i Karleby finns många frågor där partiets liberala tyngd vägs.
Intressant är också motionen som kräver en ändring av grundlagen så att det i framtiden ska kunna vara möjligt för en person som inte är född i Finland att bli landets president. Även en omfattning av det kräver en liberal syn
SFP får i Karleby en chans att visa hur liberalt partiet egentligen är. Ifall motioner som de om jämlika äktenskap, slopade krav på tvångssterilisering, godkännande av surrogatfödslar och asylrätt för sexuell läggning godkänns kan partiet stolt putsa sin liberala sköld och aktivera marknadsföringen av SFP som inte bara ett språkparti utan också ett allmänliberalt parti.

Marknadsföringen och framförallt kommunikationen har både Carl Haglund och Anna-Maja Henriksson under sina ordförandekampanjer betonat att bör bli bättre. De har talat för att SFP måste bli bättre på att tydligt visa vad man åstadkommer och vilken politik man för.
Ett sätt att få synlighet är att ibland lyfta fram, stå på sig eller ställa sig på tvären i språkrelaterade men också i andra politiska frågor. Det skulle samtidigt ge SFP en mer mångfacetterad bild som ett allmänpolitisk parti än partiet i dag har lyckats ge.
Också i de nya stadgarna vill man slå ett slag för bättre kommunikation utåt. Den nya partistyrelsen får enligt förslaget till ny stadga i uppgift att utse talesmän för partiet. Det är rimligen i praktiken frågan om att höja statusen för ordförandena för partiets olika utskott. Men också andra talesmän kan tänkas utses inom vissa specialsektorer.

Beträffande personvalen är det ju inte heller enbart en ordförande som ska väljas utan också tre vice ordförande. Ingen av de tre sittande  – Christel Raunio, Päivi Storgård och Anna-Maja Henriksson – har meddelat att de inte vill fortsätta. Dessutom har Åboland fört fram en fjärde kvinna, tidigare partisekreteraren Ulla Achrén, som kandidat.
I fall Henriksson blir ordförande är vice ordförandepusslet klappat och klart. Hur det blir ifall Haglund tar över befälet är oklart. Henrikssons intresse för vice ordförandeskapet som ett tröstpris efter en förlorad ordförandefight är eventuellt inte så stort, men i så fall kanske österbottningarna har en annan kandidat i bakfickan.