Klimatskeptikerna slår till igen

Klimatet Under ett seminarium nyligen undrade man hur det kommer sig att västvärldens klimatskeptiker finns främst i USA:s tea party-rörelse, och i Svenskfinland. I övriga världen har man kunnat påvisa att skeptiker har uppbackning av den industri som stöder fossila bränslen. Men vad driver våra skeptiker? Varför drar de käckt ut mot vetenskapens väderkvarnar (inte = vindmöllor)?
Ansvarskännande vetenskapliga institutioner i Finland har beslutat att inte mera ens försöka bemöta skeptikernas ovetenskapliga och illa underbyggda argument, men som ansvarslös pensionär, och ”på allmänhetens begäran”, gör jag det ändå.
Eirik Granqvist skriver (HBL, VN 8.12) under rubriken ”Temperaturen sjunker” att han tror att ”jordens temperatur kommer att sjunka en del och inte stiga”. Ändå visar verifierade modellkörningar med världens kraftigaste datorer att den kommer att stiga cirka 2,7 grader med Parismötets löften, och att detta är den snabbaste förändringen någonsin i jordens historia (se också HS 13.12). Sedan skriver Granqvist att ”vår planets klimatcykler rår vi inte på.”
Det låter precis som vissa republikaner i USA som säger att klimatet kan vi inget åt, det är så stora saker att endast Gud kan påverka dem. Logiskt tänkt måste då också atombomben vara uppfunnen av Gud, eftersom den kan ställa till med globala katastrofer i klass med klimatförändringen.
Filosofen Hans Rosing skriver (HBL, VN 11.12) ”Uppvärmning ingen katastrof” och räknar upp en massa positiva effekter av klimatförändringen för Finland. Borde man inte i dag inse att klimatförändringen är en global fråga, där de stora förlorarna finns i u-länder? Skall vi inte ta något globalt ansvar? Skall vi bara se på när låglänta riken försvinner i oceanerna och människor från av torka ödelagda områden i allt större skaror flyr till Europa och Finland? Denna följd av klimatförändringen påtalade biskop Björn Vikström nyligen.
Den naturvetenskapliga sanningen om klimatförändringens effekter i Finland är inte så rosenröd som Rosing låter förstå. Det blir en del positiva effekter hos oss, men de negativa överväger klart, speciellt på längre sikt. Vi får negativa effekter på naturmiljön och ekosystemen, jord- och skogsbruket, den bebyggda miljön, trafiken, hälsan och så vidare.
Det blir till exempel flera översvämningar på grund av ökade regnmängder. Extrema väderförhållanden ökar och det förorsakar extra kostnader i form av skador (som snöfallen nyligen) och beredskapen inför dem. Det blir över huvud taget dyrt att anpassa samhället till större regnmängder och stigande temperatur. Alla ekonomiska analyser visar att åtgärder för att minska klimatförändringen är väldigt mycket mindre än kostnaderna av den. En global ökning på 2,7 grader betyder 4–6 grader för oss här i norr. Är det vad skeptikerna vill lämna över till våra barnbarn?
Tacka vet jag ansvarskännande politiker och experter från 195 länder som i Paris godkänt den första globala klimatkonventionen. Vilken dessutom öppnar marknader för ren finsk teknologi.
Alec Estlander
Miljöråd, Esbo